Barn som anhöriga

Barns rätt som anhöriga gäller när en förälder, eller annan vuxen som barnet bor med har en allvarlig psykisk eller fysisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, missbruksproblem eller som oväntat avlider.

Även om det är olika hur barn och unga i dessa familjer drabbas så har de gemensamt att de påverkas av sin förälders sjukdom, missbruk eller funktionsnedsättning. 

Oro för föräldern och situationen i familjen kan exempelvis störa skolarbete och gå ut över barnets fritid, lek och vila. Det kan också handla om att barnet tar ett vuxenansvar i familjen och ibland får rollen som omsorgsgivare för sin förälder.

Barn och unga som är anhöriga tillhör en sedan länge känd riskgrupp för att utveckla egen psykisk och fysisk ohälsa. I dag vet vi att om barn och unga får möjlighet att bli delaktiga, uttrycka sina behov, och när de behöver, få information och stöd – så kan flera riskfaktorer undanröjas.

Barn och unga i familjer där det finns missbruk och psykisk sjukdom löper mycket större risk än andra barn för att utsättas för olika former av misshandel. Det innebär att barn som är anhöriga också kan omfattas av våra andra temaområden; t.ex. ha kontakt med socialtjänsten, vara placerade utanför hemmet eller har föräldrar som befinner sig i vårdnadstvister. Det kan också vara barn som är utsatta för våld och övergrepp. 

Barns rätt som anhöriga framgår av hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och barnkonventionen.