Vi välkomnar frågeställningarna från FN:s Barnrättskommitté

Första veckan i juli 2020 träffades FN:s Barnrättskommitté online för att gå igenom alla inkomna rapporter gällande Sverige. Mötet resulterade i en lista över områden där de anser att Sverige behöver förbättra sitt barnrättsarbete (List Of Issues Prior to Reporting, LOIPR[1]). Listan finns sedan den 10 juli 2020 tillgänglig på FN:s webbplats. Vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar listan som berör flera av de områden vi arbetar med.

Inför antagandet av listan skickade vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset in en alternativ rapport till Barnrättskommittén. Rapporten innehöll vår bedömning av hur Sverige så här långt har förverkligat barnets rättigheter. Vi valde att fokusera på fyra specifika områden som vi arbetar med:

  • Barn i samhällets vård
  • Barn som utsätts för våld
  • Barn som anhöriga
  • Barn i separation och/eller vårdnadstvist

Vår rapport byggde på Barnrättskommitténs tidigare rekommendationer till Sverige, en beskrivning av nuläget genom den senaste forskningen, våra utvecklingsarbeten och erfarenheter från möten med yrkesverksamma och från barn själva. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att fler åtgärder krävs i Sverige – både nationellt, regionalt och kommunalt för att säkerställa att barnets rättigheter uppfylls.

Här följer en presentation av våra förslag till förbättring, hur vi arbetar med frågorna just nu och vad FN:s Barnrättskommitté anser är viktigt för Sverige att prioritera inom varje sakområde.

Tveka inte att höra av dig till oss om du har några frågor kring de områden som vi lyfter!

Barn i samhällets vård och deras rätt till utveckling, en god hälsa, information, delaktighet och en god utbildning.

Våra förslag:

*Barn som blir omhändertagna och placerade i samhällets vård ska erbjudas bästa möjliga utveckling.
* Vi kan konstatera att barnets rätt till information och delaktighet brister vid en placering samt under och efter en placering.
* Barnets rätt till utveckling, en god hälsa samt en god utbildning skiljer sig åt beroende på var i landet ett barn blir placerat.
* För att säkerställa att alla barn i samhällets vård, oavsett vårdform, får samma rättigheter behövs en tydligare nationell styrning och satsning så att insatser och modeller som riktar sig till alla placerade barn fortsätter att utvecklas, arbetas fram och följs upp.

FN:s önskemål till Sverige om barn i samhällets vård:

  • I LOIPR skriver Barnrättskommittén bland annat att de önskar att Sverige lämnar information om de åtgärder som vidtagits för att i praktiken eliminera diskriminering av barn i marginaliserade och utsatta situationer, inklusive barn i samhällets vård.
  • De önskar även information gällande vilka åtgärder som vidtagits för att ge olika stöd till familjehem och föräldrar till barn som återvänder till sina familjer efter att ha varit placerade.
  • Barnrättskommittén vill även se vilka åtgärder som vidtagits för att ta itu med de kommunala skillnaderna och förbättra utbildningsresultaten för barn i utsatta situationer, inklusive barn i samhällets vård.
  • De efterfrågar även planer på att genomföra rekommendationerna i rapporten från utbildnings- och forskningsministeriet som utfärdades 2020 – bland annat för att minska skolsegregationen och förbättra resursfördelningen inom utbildningssektorn.

Vårt arbete på området:

Skolfam

Stiftelsen Allmänna Barnhuset är sedan 2013 nationell samordnare för arbetsmodellen Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården – en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Arbetet drivs i samverkan mellan utbildnings – och socialförvaltningarna i de kommuner som arbetar enligt modellen. Skolfam startade som ett projekt i Helsingborg 2005 och utvärderas regelbundet med goda resultat sedan 2008. Till Skolfam knyts elever som förväntas få en långvarig familjehemsplacering. Arbetssättet är tvärprofessionellt och genomförs i team som omfattar specialpedagog, psykolog, familjehemssekreterare och ansvarig socialsekreterare. Idag är arbetsmodellen spridd till 23 kommuner i landet.

Utredningen om en mer likvärdig skola överlämnade den 27 april 2020 sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström, där Skolfam nämns som en framgångsrik insats. För att även mindre kommuner skulle kunna få tillgång till modellen, föreslår utredningen ett regionalt samarbete förankrat i en stärkt elevhälsa. Enligt utredningen skulle det betyda ”dramatiskt förbättrade chanser för alla dessa elever att klara studierna”.

Forskning om Skolfams arbetsmodell och resultat presenterades i juni 2020 i en doktorsavhandling av Rikard Tordön på Linköpings universitet, Barnafrid. Syftet med studien är dels att skapa kunskap om psykologiska och kunskapsmässiga förutsättningar att klara skolan för barn i familjehem, dels att undersöka hur de förutsättningarna kan påverkas av att delta i arbetsmodellen Skolfam. Slutsatsen är att barn i Skolfam faktiskt ökar sina förmågor i såväl läsförståelse som matematik och intelligens efter de två första åren av insatsen. https://liu.se/nyhet/ratt-stod-skapar-battre-forutsattningar-for-barn-i-samhallsvard

Letterbox club Sverige

För att ytterligare öka förutsättningarna för placerade barn att klara skolan driver Stiftelsen Allmänna Barnhuset även projektet Letterbox Club Sverige. Syftet med Letterbox Club Sverige är att stimulera och väcka barns nyfikenhet och lust att läsa, räkna och lära sig. Projektet vänder sig till barn i åldern 6-11, som bor i familjehem eller lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Barnen som deltar får ett paket per månad under sex månader fylld med noggrant utvalda böcker, spel och skrivmaterial. I årets omgång av Letterbox Club deltar över 500 barn från 26 kommuner i Sverige. Det är det högsta antalet barn som hittills deltagit.

Fråga oss!

Har du frågor kring forskning och Skolfam kontakta Rikard Tordön, rikard.tordon@allmannabarnhuset.se

Har du frågor kring Skolfam kontakta Monica Achá Sonesson, monica.a.sonesson@allmannabarnhuset.se

Vill er kommun anmäla barn till Letterbox Club Sverige? Anmälan till nästa omgång öppnar i november 2020. Har du frågor gällande Letterbox Club Sverige kontakta: Sofia Lager Millton, sofia.l.millton@allmannabarnhuset.se

 

Barn som utsätts för våld och deras rätt till skydd, utveckling, information, delaktighet samt stöd och rehabilitering.

Våra förslag:

Sverige har antagit Agenda 2030. Trots det saknar Sverige en tydlig nationell riktning och sammanhållen aktör kring våld mot barn. Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att:

* Sverige behöver en nationell strategi samt nationell handlingsplan kring våld mot barn.
* Sverige behöver systematiskt samla in nationella data kring våld mot barn vart femte år.
* Kompetensutveckling hos yrkesverksamma som möter barn måste i högre grad prioriteras för att öka upptäckten, för att öka barnets tillgång till stöd och behandling och för att erbjuda behandling på olika nivåer utifrån barnets behov.
* Vi kan konstatera att barn som utsätts för våld eller övergrepp inte får den rehabilitering och tillgång till lämplig vård som de har rätt till.
* Det krävs en nationell lagstiftning som gör det möjligt för samverkande myndigheter att dela och samla information.

FN:s önskemål till Sverige:

Barnrättskommittén tar i LOIPR upp vikten av en övergripande strategi och handlingsplan för att bekämpa alla former av våld mot barn och skriver att de önskar information kring vilka åtgärder som vidtagits för att bedöma omfattningen, orsakerna till och arten av övergrepp mot barn och vanvård och ta itu med de bakomliggande orsakerna till sådant våld, bland annat genom informationsinsatser för allmänheten och tilldelning av tillräckliga mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser.

Barnrättskommittén lyfter även vikten av att förebygga och skydda barn från sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, inklusive sexuellt utnyttjande och övergrepp på internet och könsrelaterat våld mot flickor.

Vårt arbete på området:

dagsattprataom.se

Redan 2015 lanserade vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset webbplatsen dagsattprataom.se med fokus på att förebygga sexuella övergrepp mot barn genom att informera och prata med barn och vuxna. Målgrupp är barn, föräldrar, yrkesverksamma som arbetar med barn och andra vuxna. Alla barn vi mött är eniga om att skolan är en bra plats att sprida information på. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har därför tagit fram en särskild handledning för att ge stöd åt skolans personal att sprida materialet.

Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar om att våga se och uppfatta tecken på att barn far illa, och att våga agera. På www.dagsattprataom.se/vald och i foldern Våga se, Våga agera har vi samlat material till yrkesverksamma kring vikten av att uppmärksamma tidiga tecken på att barn utsätts för våld, försummelse eller övergrepp.

FN:s önskemål till Sverige:

Barnrättskommittén vill även att Sverige säkerställer att barn som upplever våld, övergrepp eller försummelse, inklusive från sin förälder eller vårdgivare, får tillräckligt stöd samt att Sverige tillhandahåller utbildning för berörda yrkesutövare, inklusive lärare, hälso- och sjukvårdspersonal, personal vid institutioner och socialarbetare, om hur man känner igen tecknen på misshandel av barn.

KIBB

KIBB är en behandlingsmodell för familjer där fysisk barnmisshandel förekommit och föräldrar och barn bedömts kunna fortsätta ha kontakt. Utbildningar i KIBB genomförs av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Det är en unik modell där barnet och föräldrarna får behandling samtidigt men även var och en för sig.

I Sverige har det tidigare inte erbjudits någon specialiserad form av behandling för barn som blivit fysiskt misshandlade inom familjen, utan vanligtvis har barn och familj erbjudits de insatser som andra familjer med svårigheter erbjuds. Fysiskt misshandlade barn är ofta återkommande fall hos socialtjänsten, där majoriteten av barnen ändå bedöms att kunna fortsätta bo med föräldern.

2019 publicerades forskningsresultat om KIBB i en doktorsavhandling av Johanna Thulin, lektor vid Linnéuniversitetet. Resultatet visade att barnens traumasymptom minskade och gav bestående effekter även ett halvår efter behandlingen. Intervjustudierna visar att barnen själva uppskattat behandlingen. KIBB fokuserade på barnets berättelse och våldets konsekvenser och ledde till att våldet minskade och relationen mellan barn och förälder förbättrades. Behandlingen har på så sätt utgjort en vändpunkt för barnen – från ett liv i rädsla för våld till att kunna leva utan rädsla. I publikationen En väg ut ur våldet beskriver vi KIBB tillsammans med forskningsresultaten från 2019.

FN:s önskemål till Sverige:

I LOIPR önskar barnrättskommittén att Sverige ser över möjligheten att ta fram en lagstiftning på nationell nivå med syfte att reglera och samordna barnahus för att säkerställa övergripande kvalitetsstandarder, bland annat för rättsmedicinska intervjuer, medicinsk utvärdering och terapeutiskt stöd till alla barn som är offer, oberoende av var de bor.

Det fjärde rummet

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram en modell som bidrar till att fler barn som utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp ska få möjlighet till stöd och behandling – oavsett var i landet de bor. Modellen har vi valt att kalla för Det fjärde rummet – en modell för stöd och behandling för barn som utsatts för våld eller övergrepp. Fjärde rummet är en modell som kan tillämpas redan idag.

I modellen får Barnahus ansvar att arbeta för att alla barn som utsatts för våld eller övergrepp får tillgång till det stöd och den behandling det har rätt till. Resurser för information, stöd och behandling för alla kategorier av våldsutsatta barn, deras anhöriga och andra viktiga vuxna samordnas. Andra verksamheter bistås med konsultation och rådgivning. Barnahus fungerar som kunskapscentrum i regionen genom information och kunskapsspridning om våld mot barn. Modellen beskrivs utförligt i en vägledning som finns att ladda ner på vår webbplats. Det fjärde rummet – en modell för stöd och behandling för barn som utsatts för våld och övergrepp

Studier om Våld mot barn i Sverige

FN:s önskemål till Sverige:
I Sveriges kommande rapport till barnrättskommittén önskar de att Sverige presenterar siffror på antalet fall av våld mot barn, inklusive övergrepp, vanvård, våld i hemmet samt sexuellt utnyttjande och övergrepp i och utanför hemmet, som har rapporterats till myndigheterna, utretts och åtalats och de sanktioner som införts gentemot gärningsmän, ytterligare uppdelade efter typ av brott. De poängterar även vikten av att bedriva forskning och samla in uppgifter om våld mot barn med funktionsnedsättning.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har regelbundet samarbetat med forskare som på uppdrag av oss tagit fram nationell statistik kring våld och övergrepp mot barn i Sverige. Varje barn har rätt att växa upp utan våld, och målet är att allt våld mot barn ska upphöra. Dit är det en bra bit kvar, i Sverige såväl som i resten av världen.

Det är viktigt att försöka ta reda på hur vanligt våld mot barn är. Det ger förutsättningar för att förebygga, skydda och stötta. De senaste studierna har publicerats i rapporterna Våld mot barn 2016 och Unga sex och internet i en föränderlig värld. Dessa finns tillgängliga på vår webbplats för nerladdning. Flera fördjupningsrapporer har därefter tagits fram utifrån huvudstudierna.

Under 2020 pågår studien Unga, sex och Internet efter #Metoo som är en uppföljning av nationella studier (2004, 2009, 2014) om ungas sexualitet, utsatthet som rör sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Studien förväntas publiceras under 2021.

Arbetsmodellen Efter barnförhöret har utvecklats av Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att ge stöd till de barn som utsatts för våld i hemmet men in efter anmälan bedöms kunna fortsätta leva med eller träffa den våldsutövande föräldern. Dessa utgör en stor andel av socialtjänstens barnavårdsärenden. Modellen har ett tydligt rättighetsperspektiv och syftar till att motverka eventuella negativa effekter för barn på grund av utredningen. Barn får information om rätten till skydd mot våld. Föräldrar får information om hur negativt våld mot barn är och om alternativa uppfostringsmetoder. Barn får komma till tals. De får utrymme att beskriva sin upplevelse av situationen, ställa frågor och säga sin mening.

Fråga oss!

Har du frågor kring dagsattprataom.se kontakta Susanne Björk, susanne.bjork@allmannabarnhuset.se

Har du frågor kring KIBB eller Fjärde rummet kontakta Bengt Söderström, bengt.soderstrom@allmannabarnhuset.se

Har du frågor kring Våld mot barn eller Unga sex och internet studierna kontakta Åsa Landberg, asa.landberg@allmannabarnhuset.se

Har du frågor kring Efter barnförhöret kontakta Hans Elfström, hans.elfstrom@allmannabarnhuset.se

 

Barn som anhöriga och deras rätt till utveckling, information, delaktighet, stöd och en god utbildning.

Det är många barn som är anhöriga till en förälder eller en annan vuxen som dom bor tillsammans med, och som kan ha ett missbruk, en psykisk sjukdom, en psykisk funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom eller skada.

Våra förslag:

* Vi kan konstatera att det finns brister inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i att uppmärksamma dessa barn.

* För att stärka barn som anhöriga och deras rättigheter krävs en fortsatt transformering i socialtjänstlagen.

* Kompetensutveckling hos yrkesverksamma som möter barn måste i högre grad prioriteras för att öka upptäckten och öka barnets rätt till information, delaktighet och tillgång till stöd och insatser.

FN:s önskemål till Sverige:

Respekt för barnets åsikter är en fråga som Barnhuset ofta lyfter gällande barn i utsatta situationer. Barnrättskommittén efterfrågar hur Sverige avser effektivt genomföra barnets rätt att höras i alla beslut som påverkar henne eller honom i relevanta rättsliga och administrativa förfaranden, inklusive de som rör, vårdnad, boende och umgänge, placering i alternativ vård och våld i hemmet, utan krav på samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare. De vill även se att Sverige främjar ett meningsfullt deltagande av barn inom familjen, samhället, skolan och i beslutsfattande som påverkar barn, på både regional och kommunal nivå, bland annat genom medvetandehöjande aktiviteter; samt att alla berörda yrkesgrupper, inklusive lärare och socialarbetare, får utbildning i barnets rätt att bli hörd och få sin åsikt beaktad.

Vårt arbete på området:

BRA (Barns Rätt som Anhöriga)

Stiftelsen Allmänna Barnhuset startade 2011 ett utvecklingsarbete med namnet BRA – Barns rätt som anhöriga. Syftet med BRA-samtal är att säkerställa att anhöriga barn får komma till tals och få sina rättigheter tillgodosedda. BRA-samtalsmodellen är utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå tillväga för att uppmärksamma anhöriga barns rätt till information, råd och stöd. Syftet är att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme. På lång sikt är målsättningen att stärka barn och ungas utveckling och att förebygga psykisk och fysisk ohälsa.

Just nu pågår utveckling av BRA-samtal för yngre barn. Med stöd från Arvsfonden kommer Stiftelsen Allmänna Barnhuset utveckla modellen BRA, Barns rätt som anhöriga för yngre barn. Målet är att ta fram samtalsverktyg för BRA-samtal anpassat för barn i åldern 3-6 år.

Fråga oss!

Vi erbjuder utbildningar i BRA-samtal. Har du frågor kring BRA kontakta Åsa Lundström Mattsson, asa.l.mattsson@allmannabarnhuset.se

 

Barn som lever med föräldrar som har eller ska separera eller befinner sig en vårdnadstvist och deras rätt till utveckling, information, delaktighet, skydd samt stöd och insatser.

Våra förslag:

* Principen om barnets bästa kring vårdnad, boende och umgänge följs för lite i praktiken. Vi kan konstatera att barnets rätt till information och delaktighet inte är en prioriterad fråga. Konsekvensen blir att barnet inte får tillgång till det stöd och de insatser som det är i behov av.

* Vi anser att det behövs metoder för att tidigt upptäcka och erbjuda insatser till både barn och föräldrar. Som ett led i arbetet för att tidigt upptäcka anser Stiftelsen Allmänna Barnhuset att lagstiftaren borde driva på och skapa förutsättningar för att utveckla och implementera metoden Doors och barn Doors i Sverige.

* Vidare ser Stiftelsen Allmänna Barnhuset att socialtjänstlagen behöver förtydligas och omformuleras kring syftet med samarbetssamtalen till att omfatta att barnets bästa ska vara avgörande.

* Stiftelsen Allmänna Barnhuset kan konstatera att det krävs en förändring i lagstiftningen så att barn aldrig ska tvingas till umgänge med en förälder som mördat den andre föräldern samt att vårdnadshavare som mördat ett barns förälder fråntas vårdnaden om barnet.

FN:s önskemål till Sverige:

Barnrättskommittén efterlyser information kring hur Sverige arbetar med att implementera barnets bästa. De önskar se vilka åtgärder som vidtagits för att se till att barnets rätt att få sitt bästa som primärt övervägande integreras i och konsekvent tillämpas i alla lagstiftnings-, förvaltnings- och domstolsförfaranden och beslut, bland annat särskilt de som gäller vårdnad och umgänge.

Gällande barns rätt till sin familj önskar de att synpunkterna från barn ges vederbörlig hänsyn i beslut om boende och umgänge med den förälder de inte lever med, bland annat genom att se till att relevanta yrkesgrupper har sakkunskap i att intervjua barn och bedöma barns berättelser samt att faktorer som en förälders missbruk, psykisk sjukdom eller våld mot eller mord på den andra föräldern ges vederbörlig hänsyn i beslut om barns boende och deras umgänge med den förälder de inte lever med.

De önskar även att Sverige ändrar utlänningslagen och annan lagstiftning för att avskaffa undantaget olämplighet och effektivt genomföra barnets rätt att höras i alla beslut som påverkar henne eller honom i relevanta rättsliga och administrativa förfaranden, inklusive de som rör vårdnad, boende och umgänge, placering i alternativ vård och våld i hemmet, utan krav på samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare.

Vårt arbete på området:

Samverkansteam

Samverkansteam – för barn och föräldrar i samband med separation är ett projekt som drivits av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Genom att professionella arbetar i team och med stöd av det evidensbaserade verktyget DOORS kan föräldrar och barn erbjudas stöd efter behov. Forskning som följde arbetet i Samverkansteam var lovande och erfarenheter finns av att antalet vårdnadstvister halveras. Även separerade föräldrar behöver erbjudas hjälpsamt stöd i föräldraskapet. Det innebär särskilda utmaningar och den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd (Socialdepartementet 2018) uppmärksammar det. Ett sådant stöd behöver finnas spritt till alla de aktörer som stöttar föräldrar och barn (BVC, BMM familjecentraler, elevhälsa, vårdcentraler m.fl.).

Barn behöver få eget stöd då föräldrars konflikter efter separation kan få mycket negativa effekter på barns utveckling. För att kunna erbjuda rätt hjälp behöver barns behov bli tydliga och professionella ges bra verktyg. Vi vill därför ta fram ett barn DOORS.

På webbplatsen dagsattprataom.se/skilda-foraldrar/ har vi samlat information till barn, föräldrar och yrkesverksamma om hur det är när föräldrar inte bor ihop, till exempel hur det kan kännas när familjen förändras eller om föräldrar bråkar. Den innehåller också information om lagar och rättigheter som gäller för barns vars föräldrar inte bor ihop.

Fråga oss!

Har du frågor kring Samverkansteam kontakta Marianne Gabrielsson marianne.gabrielsson@allmannabarnhuset.se

[1] LOIPR är en offentlig förteckning över begränsade frågor som Barnrättskommittén antar på grundval av en dokumentöversyn, inklusive rapporter som utarbetats av Unicef och FN-organ, icke-statliga organisationer, barn, nationella råd, ombudspersoner och andra intressenter. LOIPR arbetas fram av kommittén utan att använda någon information som staten lämnat i förväg.