Har du frågor eller funderingar?

Kontakta oss här

Beställ våra böcker och rapporter

Läs mer

Vi arbetar aktivt med att utveckla formerna för kunskapsspridning

Läs om våra konferenser

KIBB – fram till 2013

I olika undersökningar under de senaste åren har förekomsten av fysisk barnmisshandel uppmärksammats. I BRÅ:s statistik över antalet polisanmälda fall redovisas en stadig ökning sedan 90-talet.

Bakgrund

Under de senaste tio åren har antalet polisanmälda fall av misshandel av barn fördubblats. Enligt vissa analyser kan det ökade antalet polisanmälda fall bero på en ökad anmälningsbenägenhet i samhället. Enligt andra kan det spegla en faktisk ökning av barnmisshandeln.

I en undersökning från 2007, genomförd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, har förekomsten av fysisk misshandel kartlagts genom föräldra- och elevundersökningar. Föräldrar uppger att de fysiskt bestraffar sina barn, i synnerhet de yngre barnen, i ökande grad jämfört med vad som framkom i en undersökning som genomfördes år 2000. Svag familjeekonomi var en av de bakgrundsfaktorer som forskarna fann ha ett samband med barnmisshandel. Vidare var barn med långvarig sjukdom mer utsatta för fysisk misshandel liksom barn som lever i familjer där familjevåld förekommer.

Befintliga metoder för stöd och behandling

När ett barn blivit allvarligt fysiskt misshandlat leder det i allmänhet till omhändertagande för kortare eller längre tids vård utanför hemmet. När misshandeln inte är av det allvarligaste slaget finns barn oftare kvar hemma hos föräldrar eller återvänder hem efter en kortare akutplacering.

Föräldrar och barn har sannolikt i samband med utredningen fått frågor om våldet i någon form men sällan fått tala om misshandeln på ett mer strukturerat sätt.

Det finns i Sverige ingen tidigare känd strukturerad behandlingsmodell för barn som blivit misshandlade och för föräldrar som har misshandlat sitt barn. De insatser som barn/föräldrar erbjuds från socialtjänst eller barn- och ungdomspsykiatri, när misshandel mot barn har förekommit, saknar specifik inriktning på denna problematik. Det är en brist som uppmärksammats i tidigare forskning och i nationella utredningar.

Behandlingsforskning har visat att barn behöver professionell hjälp att tala om och bearbeta de specifika händelser de varit med om. På samma sätt behöver den som utsatt någon för misshandel eller övergrepp tala om handlingarna, om konsekvenser och om strategier för att förändra sitt beteende.

Inom några områden erbjuds utsatta barn specifika behandlingsmetoder; barn som bevittnat familjevåld, barn som levt med missbrukande föräldrar och barn som varit sexuellt utnyttjade.

Behandlingsmodell

Modellen Combined parent-child cognitive behavioral therapy har utvecklats vid CARES Institute, New Jersey. Modellen bygger på att familjer i grupp eller individuellt får en strukturerad behandling i barn- respektive föräldragrupp vid 16 tillfällen, med en veckas intervall. Två till fyra familjebehandlare ansvarar för behandlingen. Modellen innehåller kbt-komponenter som tidigare använts i behandlingsprogram för föräldrar som misshandlat sitt barn och/eller där familjevård förekommit. Barnbehandlingen bygger till stor del på traumafokuserad kbt (tf-kbt) med särskild fokus på barnmisshandel.

Teman för föräldragruppen är bl.a.

  • effekter av våld
  • hur våld påverkar barn
  • föräldrastrategier
  • att hantera ilska
  • trygghetsplanering
  • ansvarstagande

Teman för barngruppen är bl.a.

  • hur våld påverkar barn
  • att identifiera känslor
  • att hantera ilska
  • trygghetsplanering
  • bearbetning av våldsupplevelser

Varje sesion avslutas med att man samlas familjevis med en behandlare, för integrering och praktik av nya färdigheter och strategier.

KIBB i Sverige

2006 inleddes ett samarbete mellan några kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att undersöka möjligheten att pröva modellen i Sverige. Socialstyrelsen finansierade översättning av manualerna. Under 2007 introducerades modellen av Melissa Runyon från CARES Institute till fyra behandlingsteam. Träning och erfarenhetsutbyte har därefter pågått genom regelbundna sammankomster mellan teamen och genom fortsatt utbildning från CARES Institute. Modellen heter i Sverige KIBB (Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel).

Målgrupp för behandlingen

Familjer där en eller båda föräldrarna utsatt barn för någon typ av fysisk misshandel är målgrupp för behandlingen. Syskon som inte själva utsatts för misshandel kan också erbjudas behandlingen.

Barnets skyddsbehov måste klargöras innan en behandling i öppenvård kan bedömas lämplig. Behandlingsmodellen är inte lämplig vid allvarlig misshandel som exempelvis leder till att barnet behöver sjukhusvård, har ett fortsatt skyddsbehov eller mer långsiktigt är placerat utanför hemmet.

Utvärdering

Den amerikanska modellen har utvärderats genom en pilotstudie med mätning av symptombelastning och förekomst av våld före behandling och efter avslutad behandling. I en annan studie (ännu ej publicerad) har effekterna av den integrerade modellen för föräldrar-barn jämförts med effekterna av enbart föräldrabehandling.

Resultatet av utvärderingarna visar att föräldrar efter behandling minskat sin användning av våld och utvecklat bättre föräldrastrategier och hos barnen rapporterades minskade ptsd-symptom och beteendeproblem.

Referenser

Runyon, Deblinger, Ryan, Thakkar-Kolar (2004). An overview of child psysical abuse: Developing an intergrated parent-child cognitive-behavioural treatment approach. Trauma, Violence & Abuse, Rynyon, Deblinger & Schroeder (2009). Pilot Evaluation of outcomes of combindes parent-child cognitive-behavioral group therapy for families at risk for child physical abuse. Cognitive and Behavioral Practice.

Svensk utvärdering

Fem team från socialtjänst eller bup (Jönköping, Kristianstad, Linköping, Lund och Malmö) arbetar med metoden. Under 2010 genomförs en pilotstudie för att utvärdera effekterna av behandlingen. Därefter kommer en randomiserad effektstudie att genomföras. Forskare vid Linköpings och Lunds universitet samarbetar kring utvärderingen, under ledning av professor Carl Göran Svedin, Linköping.

Fortsatt planering

Behandlingsteamen arbetar med behandling av enskilda familjer och med behandling av grupper av familjer. Om kommande utvärderingar i Sveriges bekräftar positiva resultat kommer behandlingsmodellen förhoppningsvis att kunna användas av fler enheter i landet som möter misshandlade barn.

Kontaktpersoner

Forskare
Cecilia Kjellgren och Doris Nilsson

Deltagande behandlingshem
Socialtjänstens öppenvård, Kristianstad
linda.eriksson@kristianstad.se

Bup-Elefanten, Linköping
lena.banck@lio.se

Barnahus, Lund
elisabet.kjellander@lund.se

Kriscentrum för barn och ungdomar, Malmö
anna.horling@malmo.se

Projektledare Barnhuset
Eva Windelhed, socionom 08- 524 63496

Har du frågor eller funderingar?

Kontakta oss här

Beställ våra böcker och rapporter

Läs mer

Vi arbetar aktivt med att utveckla formerna för kunskapsspridning

Läs om våra konferenser