Skolans möjligheter att stödja barn med svåra uppväxtvillkor på landsbygd

Utgiven 17 december 2014 | Författare: Margareta Hydén och Monica Johansson
Utgivare: Stiftelsen Allmänna Barnhuset

En studie i professionalitet och medmänsklighet

Skolan är en viktig del av barns sociala nätverk. Vad gör en lärare som känner en diffus oro för hur ett barn har det hemma? Vad gör l... Läs mer

En studie i professionalitet och medmänsklighet

Skolan är en viktig del av barns sociala nätverk. Vad gör en lärare som känner en diffus oro för hur ett barn har det hemma? Vad gör lärare för att stödja barn i svåra uppväxtmiljöer? Hur ser lärare på samarbetet med socialtjänsten?

Rapporten bygger på en studie genomförd vid Linköpings universitet. Författarna har samlat lärare och skolpersonal vid tre landsortsskolor med elever i årskurs F-6 och diskuterat med dem i form av fokusgrupper.

Syftet var att ge möjlighet för lärare och skolpersonal att dela och jämföra sina erfarenheter om barn som upplever våld i hemmet för att få mer kunskap om hur lärare agerar.

Det är en intressant iakttagelse av vad som får lärarens ”magkänsla” att aktiveras, hur den sen prövas av läraren och hur läraren genom ” fix och trix” kan fungera som en kompenserande kraft grundad i professionalitet och medmänsklighet. Studien ger läsaren en förståelse för hur detta kan gå till och hur lärare och skolpersonal, med nästan inga medel kan göra skillnad för barn som växer upp under svåra uppväxtvillkor.

Rapporten visar även på flera utmaningar för att förverkliga barnets rättigheter. Mer forskning behövs om det sociala nätverkets och skolans betydelse för barn i utsatta livssituationer. Den visar på att lärare har kunskap om sin skyldighet att anmäla till socialtjänsten, men lyfter också fram svårigheter knutna till denna skyldighet. Rapporten tydliggör att det finns ett behov av att utveckla rutiner, arbetssätt och metoder för att förbättra samverkan skola och socialtjänst.

Lärare och skolpersonal är viktiga för barn. En av de viktigaste sakerna är att våga se, våga fråga, lyssna och agera.

Vi hoppas att rapporten kan utgöra underlag för fortsatta samtal för personal inom skolan, för att öka förståelsen och kunskapen om vad lärare kan göra för att stödja barn som befinner sig i en svår situation.

Vi föreslår att den också kan bilda underlag för diskussion mellan lärare och socialsekreterare för hur deras samarbete kan utvecklas och förbättras.