Rättighetsbärare eller problembärare?

Barns rätt att komma till tals och socialtjänstens insatser

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har sedan 2013 stöttat forskningsprojektet Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn som bedrivits av forskarna Maria Heimer, Elisabet Näsman och Joakim Palme. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan barns rätt till delaktighet och deras rätt till skydd och stöd från samhället.

Ser vi till svensk lagstiftning framträder ett dilemma för socialtjänsten. Socialtjänstlagen, som tillkom 1982, medverkar till att föräldrars delaktighet prioriteras inom den sociala barnavården. Samtidigt kan det finnas intressekonflikter mellan föräldrar och barn, när barn riskerar att fara illa på grund av brister i hemförhållanden och föräldraförmåga. Kan lagstiftningens prioritering av föräldrars delaktighet ha en negativ inverkan på de här barnens möjligheter att få den röst, det skydd och det stöd som barnen enligt barnkonventionen har rätt till?

Enligt FN:s barnrättskommitté kräver ett barnrättsbaserat skydd av barn ett paradigmskifte där varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare, som en unik och värdefull mänsklig varelse med egna behov och intressen. Barnets bästa är en rättighet, en princip och ett tillvägagångssätt. Barnrättskommittén menar att barns delaktighet, rätten att bli hörd och rätten att få sina synpunkter beaktade är en förutsättning för att uttolka vad som är barnets bästa. För att barn ska få sin fulla status som rättighetsbärare måste barnets rätt att bli hörd och att få sina synpunkter beaktade respekteras i alla beslutsprocesser som rör barn, framförallt när det gäller att skydda barn mot våld och övergrepp.

Den här studien av barns rätt till delaktighet, skydd och stöd i den sociala barnavården bygger på ett omfattande empiriskt material från två svenska kommuner. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan barns rätt till delaktighet och deras rätt till skydd och stöd från samhället.

• Hur påverkar barns rätt att komma till tals inom socialtjänsten de insatser som erbjuds barnen?
• Hur ser sambandet ut mellan barns delaktighet i att beskriva problemet och utformningen av skydd och stöd?

Resultaten i studien visar på att barns röster och beskrivning av sin situation tappats bort på vägen samt att skydd och stöd till barnet kan vara beroende av att barns rätt att komma till tals tillgodoses. Att skydd till barn skulle främjas av att barns rätt till delaktighet tonas ned kan inte bekräftas av undersökningen som tvärtom visar att skydd utan delaktighet riskerar att leda till att barn lämnas ännu mer utsatta och utan möjlighet till röst. Inför införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning talar resultaten från denna studie för ett byte av perspektiv där barns rätt till delaktighet prioriteras.