Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år barn. Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och understryker föräldrarnas och den utvidgade familjens roll och ansvar för barnet men ålägger samtidigt staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.

I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna att ratificera barnkonventionen 1990. I och med det har vi bundit oss folkrättsligt till att förverkliga den.

Barnkonventionen blir lag 2020

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att barns rättigheter får en starkare ställning juridiskt.

Mer information om den nya lagen finns på regeringens hemsida (extern webbplats).

Vägledning för tillämpning av barnkonventionen

Departemensserien 2019 publicerade den 14 november Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter. Vägledningen syftar till att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning genom att redogöra för hur man metodmässigt kan gå tillväga när man tolkar och tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen.

Läs mer om vägledningen på regeringens hemsida.

Fyra huvudprinciper

Fyra av artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna.

  • Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
  • Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
  • Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa , den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
  • Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Barnkonventionen – fullständig text (pdf)

Tre fakultativa tilläggsprotokoll

Genom fakultativa protokoll kan man mer i detalj reglera frågor som man inte kommit överens om i själva konventionen eller som inte ryms i den. Hittills har tre fakultativa protokoll antagits.

Det första fakultativa protokollet handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om åtgärder mot handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Det tredje tilläggsprotokollet har inte ratificerats av Sverige och svenska barn kan därmed inte åberopa klagomekanismen.

Läs mer om fakultativa protokoll hos Barnombudsmannen (extern webbplats).

Barnrättskommitén

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. För var och en av FN:s sju centrala konventioner om mänskliga rättigheter har en kommitté av oberoende experter etablerats. Uppdraget är att övervaka att länderna skyddar och respekterar rättigheterna i de konventioner de ratificerat. Den kommitté som är knuten till barnkonventionen heter kommittén för barnets rättigheter (barnrättskommittén)

Läs mer om barnrättskommittén

Rapportering

När en stat ratificerar barnkonventionen är dess regering skyldig att vart femte år lämna en rapport till barnrättskommittén om genomförandet av konventionsbestämmelserna på nationell nivå.

Sverige har hittills lämnat fem rapporter varav den senaste lämnades sommaren 2012. Efter inlämning av rapport hålls en offentlig utfrågning där representanter från Sveriges regering får svara på frågor om rapporten. Därefter lämnar barnrättskommittén slutsatser och rekommendationer (Concluding Observations) med synpunkter på barnkonventionens genomförande, vilka förbättringar de önskar och om de ser några brister. Det handlar inte enbart om kritik utan även goda exempel lyfts.

Läs mer om Sveriges rapporteringar (extern webbplats)

Läs mer om Barnrättskommiténs rekommendationer (extern webbplats)

 

Har du frågor eller funderingar?

Kontakta oss här

Beställ våra böcker och rapporter

Läs mer

Vi arbetar aktivt med att utveckla formerna för kunskapsspridning

Läs om våra konferenser