Har du frågor eller funderingar?

Kontakta oss här

Beställ våra böcker och rapporter

Läs mer

Vi arbetar aktivt med att utveckla formerna för kunskapsspridning

Läs om våra konferenser

Vill du prenumerera på våra publikationer?

Anmäl dig här

Om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)

tre-broder

FN:s konvention om barnets rättigheter(barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år barn. Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och understryker föräldrarnas och den utvidgade familjens roll och ansvar för barnet men ålägger samtidigt staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.

I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna att ratificera barnkonventionen 1990. I och med det har vi bundit oss folkrättsligt till att förverkliga den.

Fyra huvudprinciper

Fyra av artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna.

  • Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
  • Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
  • Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa , den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
  • Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Läs barnkonventionen i sin helhet

Till barnkonventionen hör även tre fakultativa tilläggsprotokoll:

Det tredje tilläggsprotokollet har inte ratificerats av Sverige och svenska barn kan därmed inte åberopa klagomekanismen. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Klagomekanism

Del av folkrätten

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. För var och en av FN:s sju centrala konventioner om mänskliga rättigheter har en kommitté av oberoende experter etablerats. Uppdraget är att övervaka att länderna skyddar och respekterar rättigheterna i de konventioner de ratificerat. Den kommitté som är knuten till barnkonventionen heter kommittén för barnets rättigheter (barnrättskommittén) Läs mer om barnrättskommittén

Rapportering

När en stat ratificerar barnkonventionen är dess regering skyldig att vart femte år lämna en rapport till barnrättskommittén om genomförandet av konventionsbestämmelserna på nationell nivå.

Sverige har hittills lämnat fem rapporter varav den senaste lämnades sommaren 2012. Efter det att Sverige har lämnat in sin rapport hålls en offentlig utfrågning där representanter från Sveriges regering får svara på frågor om rapporten. Därefter lämnar barnrättskommittén slutsatser och rekommendationer (Concluding Observations) med synpunkter på barnkonventionens genomförande, vilka förbättringar de önskar och om de ser några brister. Det handlar inte enbart om kritik utan även goda exempel lyfts. Läs mer om Sveriges rapporteringar

Klagomekanism

Samtliga av FN:s konventioner om mäskliga rättigheter har nu en klagomekanism. Den 19 december 2011 antog FNs Generalförsamling det tredje tilläggsprotokollet till barnkonvention om en internationell klagomekanism för barn. Tilläggsprotokollet gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève mot enskilda stater som bryter mot rättigheterna i barnkonventionen.

Det tredje protokollet öppnades för undertecknande i februari 2012 och trädde i kraft efter ratificering av 10 FN: s medlemsstater i februari 2014. Sverige har ännu inte ratificerat protokollet om barns klagorätt och därmed kan barn i Sverige inte åberopa protokollet.

Har du frågor eller funderingar?

Kontakta oss här

Beställ våra böcker och rapporter

Läs mer

Vi arbetar aktivt med att utveckla formerna för kunskapsspridning

Läs om våra konferenser

Vill du prenumerera på våra publikationer?

Anmäl dig här