Fortsättning på forskningsprojekt som beviljats medel 2012.

12.Spädbarn i fängelse

13.Pedagogisk gruppverksamhet som stöd till familjehemsplacerade barn och unga - deltagarnas erfarenheter

14.Flickor som döms för brott - Vilka är dom? Hur hamnade dom här? Vad kan vi göra för att de inte ska komma tillbaka? 

12.Spädbarn i fängelse
Projektansvarig: Anneli Björkhagen Turesson, fil dr, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Malmö Högskola.
Syftet med studien är att undersöka situationen för barn som medföljer sin förälder i anstalt och med utgångspunkt från denna kunskap utveckla interventioner för att säkerställa en god hälsa och utveckling hos barnen. Dessa interventioner ska utvecklas i samverkan med socialtjänst, kriminalvård och sjukvård.
Sverige fick en ny fängelselag 2010. I 2 kap 5 § "Fängelselagen" (2010:610) står som följer: "En intagen får medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det kan anses vara till barnets bästa." Fram till år 2010 har åldersgränsen på barnet varit 12 månader. I praktiken har det dock varit ovanligt att barn varit i anstalt under hela sitt första levnadsår, eftersom det i Sverige rått en princip att barn i möjligaste mån ska hållas utanför anstalterna.
Mellan åren 1999-2008 var i medeltal 6 barn i anstalt varje år. De sista två åren, 2009 och 2010, var antalet barn i anstalt 16 respektive 26. Det har således skett en stor ökning av antalet barn i anstalt. Lagstiftningens förändring som innebär att barn äldre än ett år kan vistas i anstalt samt att även fäder kan ta med sig sina barn under verkställighetstiden kan innebära att ännu fler barn i framtiden vistas sin första tid i livet i en fängelsekontext.
I studien undersöks bl.a. hur den psykiska och fysiska miljön ser ut för de barn som är placerade i anstalt, hur ofta barnet får gå ut, om barnet har någon möjlighet att träffa andra barn, hur fängelsekontexten påverkar barnet (till exempel låsta dörrar).
Tre forskningsmetoder kommer att användas i projektet: litteraturstudier, observationer och kvalitativa intervjuer. Urvalet består av samtliga barn som medföljer sin förälder i anstalt under år 2012 samt deras intagne mamma eller pappa. Intervjuer kommer också att genomföras med den personal inom kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården som finns kopplade till de olika familjerna för att få kompletterande svar på mina forskningsfrågor.

Tillbaka till sammanställningen

13.Pedagogisk gruppverksamhet som stöd till familjehemsplacerade barn och unga - deltagarnas erfarenheter
Projektansvarig: Ulla Forinder, docent, lektor, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Stockholm.
Vikten av stöd och hjälp till familjehemsplacerade ungdomar har på senare tid lyfts fram. Studien avser att undersöka barn och ungas erfarenhet av att delta i en pedagogisk stödgruppsverksamhet med fokus på deras livssituation och med målsättning att öka deras känsla av sammanhang. Studien avser också att undersöka deltagarnas psykiska hälsa och känsla av sammanhang före och efter deltagandet.
I Helsingborg har en modell för stödgruppsverksamhet riktad till familjehemsplacerade barn utarbetats. Modellen kommer förutom i Helsingborg att prövas i Karlstad och Arvika. Studien kommer att inkludera barn som deltagit i dessa stödgruppsverksamheter och planeras att genomföras med både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Tillbaka till sammanställningen

Flickor som döms för brott - Vilka är dom? Hur hamnade dom här? Vad kan vi göra för att de inte ska komma tillbaka?
Projektansvarig: Hanna Ginner-Hau, Fil.dr., leg psykolog, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Det finns starkt forskningsstöd för att effektiva insatser för ungdomar som begår brott förutsätter att insatsen anpassas efter den enskilda ungdomen. Vad gäller ungdomar som döms för brott i Sverige vet vi emellertid mycket lite om vilka de är och hur deras svårigheter ser ut. Detta gäller i synnerhet för flickor som döms för brott.
Syftet med detta projekt är att utforska vilka dessa flickor är och därmed också skapa förutsättningar för att utveckla meningsfulla insatser för denna grupp.
För att flickor som begår brott på sikt ska kunna få insatser som faktiskt har effekt behöver vi i första hand veta vilka de är, hur deras kriminalitet ser ut, vilka typer av andra svårigheter de brottas med och vilka de möjliga vägarna ut ur kriminalitet kan vara. Av de ungdomar som lagförs är flickor i minoritet. 2008 var 27% flickor av de 15 000 15 17 åringar som lagfördes.
Projektet utgörs av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa utgår från redan insamlade, men ej analyserade, självrapporterade kvantitativa data som samlats in inom ramen för ett tidigare projekt kring ungdomar i påverkansprogram.
I detta projekt avses att göra fördjupade analyser av data för det 20 tal flickor som deltog i den tidigare undersökningen. Ett 10 tal halvstrukturerade individuella intervjuer kommer att genomföras. Därtill kommer ca sex fokusgrupper med mellan fyra och sex deltagare.
Projektet bedöms bidra med värdefull kunskap för såväl praktik som forskning samt även på nationell nivå där det saknas kunskap om vilka dessa ungdomar är och vilka insatser som skulle vara de mest lämpliga för att förhindra att de återfaller i brott.

Tillbaka till sammanställningen