– Verksamheten idag kan sammanfattas med tre ord: kunskapsuppbyggnad, metodutveckling och kunskapsspridning, berättar Bodil Långberg som är kanslichef på Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Hon har ett långt förflutet inom området barns psykosociala hälsa, bland annat som generalsekreterare på BRIS och huvudsekreterare i Kommittén mot barnmisshandel.
– Förenklat kan man säga att vi stödjer forskning och driver metodutvecklingsprojekt, som vi också sprider kunskap om till berörda målgrupper via egen skriftserie och genom konferenser och seminarier runt om i Sverige.

"Kunskap räcker inte – vi måste också agera"
Bodil Långberg ser flera områden inom barns psykosociala hälsa som generellt behöver utvecklas i samhället.
– Idag har vi kommit så långt att det finns en medvetenhet i samhället om barns behov och utvecklingen vi behöver mer kunskap om socialt utsatta barns behov. Men det är fortfarande otydligt HUR man ska agera för att förbättra villkoren. Vi i vuxensamhället måste bland annat anstränga oss för att lyssna bättre på barnen. De är ofta mycket kloka, insiktsfulla och kan uttrycka sina behov. Och efter att ha lyssnat måste vi agera!

Skola, socialtjänst och psykiatrin kan samarbeta bättre
Ett viktigt område som behöver utvecklas, enligt Bodil Långberg, är samverkan mellan olika samhällsaktörer kring barnfrågor.
– Om skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin kunde samarbeta bättre, skulle kostnaderna ur både ett ekonomiskt och humanistiskt perspektiv minska avsevärt. Barnhuset är drivkraften i ett utvecklingsprojekt i Gävleborgs län och Region Skåne, som kallas PROG vars yttersta syfte är att få olika aktörer att samarbeta. Projektet slutredovisas med en konferens den 6 november och det ska bli mycket intressant att se vad som kommit fram. Redan nu kan vi konstatera att ett mer strukturerat samarbete startat även i det kommunala budgetarbetet. Projektet kommer också att redovisas i Barnhusets skriftserie.
– Vi pratar om effekter som visar sig på lång sikt. Vi pratar för sällan om sociala investeringar. Det gäller att se vinsten för barnen, och inte enbart för den kommunala ekonomin.