Lista på de projekt som beviljats medel 2020

Nedan listas de projekt som Stiftelsen Allmänna Barnhusets styrelse beslutat att bevilja forskningsmedel för 2020.

Fortsättningsanslag

BarnSäkert – tidig upptäckt av psykosociala riskfaktorer i små barns hemmiljö och hjälp till åtgärd

Huvudsökande: Steven Lucas, Uppsala universitet

Syftet är att utarbeta arbetssätt på barnavårdscentralen (BVC) som bidrar till att förhindra att barn far illa. Metoden går ut på att 1) tidigt uppmärksamma barn som lever i riskmiljöer och 2) erbjuda dessa familjer den hjälp som de behöver. Interventions-BVC erbjuder alla föräldrar att fylla i ett frågeformulär för att identifiera psykosociala risker. Eventuella problem som bejakas tas upp i samtal med föräldern, och hjälp förmedlas utifrån familjens behov. Kontroll-BVC arbetar enligt nuvarande rutiner. Studien ska mäta effekter på barns och föräldrars mående, frågeformulärets validitet och personalens trygghet i att hantera risker i barnets miljö.

Effekter av mentaliseringsbaserad behandling i familjehemsvård

Huvudsökande: Fredrik Falkenström, Linköpings universitet

Syftet med den här behandlingsstudien är att undersöka verksamma mekanismer och effekter av behandling i förstärkt familjehemsvård. Studien fokuserar på familjehemsplacerade unga och hur relationsfaktorer sammanhänger med utfall av behandlingen. Deltagare i studien är en grupp mycket underprivilegierade barn och unga som levt i omsorgssvikt. Den teoretiska basen för behandlingsmodellen är relationell teori och mentalisering som i sin tur bygger på anknytningsteori. Huvudfrågeställningen är hur kvalitet i samspelet mellan den unge och familjehemsföräldern påverkar utvecklingen för den unge.

En trygg bas – en studie för att främja små placerade barns psykiska hälsoutveckling

Huvudsökande: Ulrika Levander, Lunds universitet

Studien syftar till att öka kunskapen om hur små placerade barns stödbehov ser ut och hur deras psykiska hälsoutveckling kan stärkas. I projektet undersöks hur familjehemsföräldrar till yngre barn (0-6 år), samt tjänstemän inom familjehemsvården, beskriver det stöd som behövs för att tillgodose de placerade barnens utveckling. Då samhällsvård av barn som tidigt har erfarit omsorgssvikt och separationer ofta resulterar i sammanbrott är föreslagen studie avgörande för att stärka förutsättningarna för långsiktigt hållbara placeringar och en god psykisk hälsoutveckling bland barn i samhällsvård. Fortsättningsstudiens specifika syfte är därför att samla den kvalificerade kunskap som idag finns om utsatta barns psykiska sårbarhet – och möjligheter att bemöta denna gentemot yngre barn i samhällsvård. Vidare är syftet att göra denna kunskap tillgänglig och användbar för yrkesverksamma inom familjehemsvården, vilket är en grundförutsättning för att svenska kommuner på sikt ska kunna utveckla en kunskapsbaserad praktik.

Planeringsanslag

Vad en vistelse på skyddat boende betyder för våldsutsatta barn

Huvudsökande: Linda Arnell, Örebro universitet

Syftet med detta projekt att bidra med ny kunskap om vad en vistelse på skyddat boende betyder för våldsutsatta barn med fokus på deras våldserfarenheter, relationer, mående och livssituation. Med anledning av den stora andel kvinnor, med medföljande barn, som nekas plats på skyddade boende varje år inkluderar syftet också att undersöka hur livssituationen ter sig/utvecklas för de barn som inte kan erbjudas plats på ett skyddat boende.

Byt perspektiv – ökad delaktighet för placerade barn och ungdomar

Huvudsökande: Therése Wissö, Göteborgs universitet

Syftar till ny kunskap inom socialtjänsten om hur barn kan göras delaktiga i samtal genom verktyget ’Byt perspektiv’. Metoden är utvecklad av organisationen Knas hemma och är utformad som ett gruppdynamiskt spel där barn kan visualisera och utveckla sina tankar. Studien syftar till att undersöka hur kommuner som genomgått utbildning i Byt perspektiv har implementerat metoden i sin verksamhet, hur metoden uppfattas av barn och socialsekreterare samt hur metoden påverkar placerade barns möjlighet till delaktighet.

Bedömningar och beslut om tvångsomhändertaganden av små barn

Huvudsökande: Elin Hultman, Göteborgs universitet

Syftet med denna studie är därför att belysa vilka faktorer som blir avgörande för socialnämnden när de bedömer att en placering behövs men att vård inte kan ges på frivillig väg och därför ansöker om vård för barn 0 – 3 år med stöd av LVU. Syftet är också att öka kunskapen om vad som ligger till grund för förvaltningsdomstolens beslut om att bevilja eller avslå socialnämndens ansökan om vård utanför hemmet.