Seminarium i Riksdagen om stöd till barn och föräldrar

–  i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister

I Sverige är ca 50 000 barn årligen med om att deras föräldrar går skilda vägar och ca 6 200 av dessa barn är varje år med om att föräldrarna tvistar i domstol om vårdnad, boende eller umgänge. Forskning visar att deras psykiska hälsa ligger i nivå med de som är i kontakt med psykiatrin. Behovet av ett kunskapsbaserat riskbedömningsstöd har påtalats sedan 2007[1].

Den 9 maj 2019 bjöd Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande justitieutskottet, och Ulrika Heie (C), riksdagsledamot, båda med i Tvärpolitiska Barnnätverket, in till ett seminarium i Riksdagen i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Samband mellan konfliktfyllda tvister samt våld, missbruk och psykisk ohälsa

Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola lyfte att forskningen visar på att det ofta förekommer våld, missbruk och psykisk ohälsa i de familjer som hamnar i domstolstvister. Hon menar att den uppdelning som finns idag i både politiken och praktiken är orimlig ur ett barnperspektiv och att dessa föräldrar och barn har stödbehov som inte möts upp.

Maria har i sin forskning sett att barn generellt vill bli hörda och lyssnade på när deras föräldrar separerar men de vill inte bestämma var de ska bo. Däremot vill barn som utsatts för våld i familjen, till skillnad från övriga barn, i högre grad vara med och bestämma var de ska bo. Generellt mår barn bra av att ha umgänge med bägge föräldrar men barn som utsatts för våld mår inte alltid bra av att träffa den förälder som utövat våldet.

Frågeformuläret DOORS – fångar upp familjer i behov av hjälp

Marianne Gabrielsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, var projektledare för utvecklingsarbetet Samverkansteam – för stöd till barn och föräldrar i samband med separation som slutrapporterades till Socialdepartementet 2018. I projektet användes det evidensbaserade frågeverktyget DOORS (Detection of Overall Risk Screen) som fungerade som ett effektivt hjälpmedel i kartläggningen av varje familjemedlems stöd- och skyddsbehov. DOORS gjorde att man kunde fatta snabba beslut om vilka områden i familjens situation som behövde arbetas med och därmed kunde man även snabbt sätta in rätt insatser. Forskningen som följde arbetet visade att barn och föräldrar upplevde sig lyssnade på och erbjöds samordnat stöd utifrån behov och över tid.

På seminariet medverkade verkställande direktör Claire Ralfs från Relationship Australia. Claire deltog i framtagandet av frågeverktyget DOORS och ansvarade för implementeringen i västra Australien. Hon följde och vägledde Stiftelsen Allmänna Barnhusets försöksverksamhet testning av DOORS.

Claire menar på att en separation ofta är ett akut problem och om det är kaos de professionellas samordning så ökar ”kaoset” i separationen. Varje familj är unik med en unik uppsättning av problem. Det innebär att varje familj behöver bemötas utifrån den situation som de befinner sig i. I Australien har forskarna tittat på hur korrekt yrkesverksamma uppfattar den problematik som familjerna befinner sig i. Forskningen visade på att om de yrkesverksamma inte använder sig av standardiserade frågeformulär så riskerade de att missa upp emot 50 % av de som är i behov av hjälp och stöd.

I Australien använder man sig numera av DOORS i arbetet med blivande föräldrar där det finns en oro vilket resulterat i att antalet omhändertagna barn minskat radikalt på grund av att tidiga insatser kunnat sättas in. I Sverige används inte DOORS med andra målgrupper än familjer i konflikt efter separation men i en av de medverkande kommunerna i Samverkansteam minskade antalet vårdnadstvister med 55 % under projektets gång.

.

Barns delaktighet stärker rättigheterna

Under seminariet presenterade Åsa Landberg det som barn har förmedlat gällande deras upplevelser av umgänge och umgängesstöd. Vad behöver barn för att känna sig trygga när samhället hjälper barn att få en nära och god relation med en förälder? Barn vill att deras föräldrar ska sluta bråka och tala illa om varandra. De vill få tycka om båda föräldrarna och de vill ofta kunna träffa bägge, men under former som de mår bra av.

Barn behöver ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem och barns situation behöver giltiggöras genom all handläggning. Umgängesstöd används inte alltid såsom avsett. Barn döms till umgänge med den som utövat våld och umgänget genomförs ofta under otrygga former. Åsa menar att vi behöver skräddarsy lösningar för att laga trasiga relationer, sätta realistiska mål och göra en analys av vad som behöver ske eller förändras för att ett umgänge med en förälder som utövat våld ska få en rimlig chans att fundera för barnen. Om ett umgängesstöd  ska vara till hjälp för barnet behöver barnet vara delaktig genom att informeras, genom att få påverka förberedelserna och genom att vara med  och utvärdera hur umgänget fungerade i praktiken.

Barnets rätt till utveckling ska vara i fokus

Barnets rättigheter är fastställda i Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Varje barn har rätt till utveckling, skydd och omvårdnad. Men barn med föräldrar i konflikt efter separation eller i vårdnadstvist är barn som i hög grad inte får sina behov av stöd och skydd tillgodosedda.

Sverige har idag ett stort fokus på att försöka få föräldrarna att samverka och samarbeta kring barnen. För att barnrättsperspektivet och barnets bästa ska få genomslag på riktigt i frågor om vårdnad, boende och umgänge behöver barnets rätt till utveckling få större fokus. Som komplement till avtal och samarbetssamtal behöver det arbetas fram andra typer av insatser som fokuserar på barnets bästa och förändring.

Den 1 januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Tillsammans rustar vi oss för att möta upp de krav som ställs på konventionsstaterna. Artikel 4 ålägger alla konventionsstater att vidta de åtgärder som behövs för att barns rättigheter ska kunna efterlevas. Försöksverksamheten Samverkansteam – för stöd till barn och föräldrar i samband med separation var ett steg i en sådan åtgärd. Ytterligare steg behöver tas för att säkerställa att barnets rättigheter i familjer med föräldrar i stark konflikt eller vårdnadstvist tillgodoses.

Framöver behöver Sverige särskilt titta på följande frågor:

  • Hur kan socialtjänst och elevhälsa tillsammans säkerställa att barn får ett hjälpsamt stöd?
  • Vilka förändringar behöver ske för att barn med separerade föräldrar i svår konflikt eller vårdnadstvist ska kunna få rätt stöd i Sveriges samtliga kommuner?
  • Riskbedömningar i vårdnadskonflikter – hur kan de ske på ett sätt som passar barnens behov?

Material

Här kan du ladda ner Maria Erikssons och Marianne Gabrielssons presentation

Här kan du ladda ner Claire Ralfs presentation

Här kan du ladda ner Åsa Landbergs presentation

 

 

 

 

 

 

[1] http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-112-4