Remissvar Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Utredningen har till uppdrag att föreslå en samlad nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar förslaget till nationell strategi, särskilt positivt är den genomtänkta strukturen på olika nivåer och långsiktigheten i att strategin löper över en tioårsperiod.

Strategin ska syfta till att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i de framtida insatserna på området och utgöra en grund för uppföljning och utvärdering av regeringens insatser för att nå detta mål, och Stiftelsen Allmänna Barnhuset stöttar till fullo detta mål och har inget att invända mot de förslag som lagts. Vi vill däremot komplettera förslagen på några punkter.

Utredningens direktiv omfattar inte specifikt målgruppen barn som upplever eller utsätts för våld. Det är i grunden problematiskt. Eftersom utredningen ska omfatta hedersrelaterat våld och förtryck, såväl som våldsförebyggande arbete, vilket till stor del omfattar barn och unga, har utredningen ändå valt att involvera målgruppen barn som utsätts för och lever med de konsekvenser mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck får. Stiftelsen Allmänna Barnhuset delar utredningens bedömning om att den målgruppen måste involveras.  Barn, oavsett kön, utsätts för våld av såväl kvinnor som män och åtgärder som handlar om barn måste byggas utifrån det. Här utgör utredningens direktiv och genomförande en begränsning.

Barnrättskommittén rekommenderar att Sverige fortsätter och stärker åtgärderna för att ge adekvat stöd till alla barn som utsätts för våld genom bland annat åtgärder för tidig upptäckt, föräldraprogram för föräldrar som riskerar att utsätta barn för våld, samt rådgivning och stöd till alla drabbade barn så att de kan rehabiliteras och återintegreras.[1]

Vad gäller utredningens genomförande framgår inte specifikt om barn som utsatts för olika former av våld har haft möjlighet att bidra med sina erfarenheter och synpunkter. Om de inte har det är det en allvarlig brist.

Det står utom allt tvivel att kvinnor och flickor har en särskild utsatthet för våld i nära relationer och för sexuellt våld, men när konkreta åtgärder och strukturer som gäller barn ska planeras och genomförs måste såväl mäns som kvinnors våld mot barn oavsett kön innefattas i analysen.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset vill med följande mål:

Målområde 2 Kunskap, kompetens och forskning

Utbildning om våld och sexuella övergrepp mot barn ska ingå i grundutbildningar för alla relevanta yrkesgrupper.

Målområde 3 Våldsförebyggande arbete

Många av de sexuella övergreppen äger rum i ungdomsvärlden, utan insyn från vuxna. En stor andel övergreppen begås av någon som är relativt jämnårig, och barn och unga som utsatts för övergrepp anförtror sig betydligt oftare åt en jämnårig än åt en vuxen.

Stiftelsen Allmänna Barnhusets slutsats är att arbetet mot sexuella övergrepp i större utsträckning än vad som sker idag måste riktas direkt mot barn och unga. Det gäller flera olika målgrupper:

  • Barn och unga som är i riskzonen för att utsättas
  • Barn och unga som har utsatts för övergrepp
  • Barn och unga som känner till eller har bevittnat övergrepp
  • Barn och unga som begått övergrepp mot jämnåriga eller yngre barn eller är i riskzonen för att göra det

Ska vi nå alla barn och unga, även de som inte anförtror sig åt vuxna, måste de få information och insatser där de finns. Information till barn och unga via nätet har de senaste åren byggts upp. Den behöver kompletteras med information och förebyggande arbete i skolan. Även de övergrepp som begås av lärare eller annan skolpersonal behöver bli föremål för förebyggande åtgärder.

Målområde 4: Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende

När det gäller barn som bevittnar våld inom familjen är det en allvarlig begränsning av barns rättigheter att barn inte tillåts att vittna utan att bägge vårdnadshavarna godkänner det. Barns rättighet att komma till tals behöver stärkas genom att de får status som målsägare och kan få en särskild företrädare på samma sätt som barn som själva utsatts för övergrepp eller misshandel.

Målområde 5: Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck och Målområde 7: Skydd, stöd och behandling för barn som utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer delmålen och strategin men vill betona att när det gäller konkret planering av skydd, stöd och behandling måste pojkar som utsätts ha en lika självklar plats som flickor som utsätts, och även kvinnors våld mot barn måste tas med i planeringen.  Risken är annars att de barn som utsatts av kvinnor och de pojkar som utsätts för sexuella övergrepp blir än mer marginaliserade än idag, och att behandlingsstrukturer som utesluter dem, eller inte tar hänsyn till deras behov, byggs upp. Flickor utsätts för sexuella övergrepp tre gånger så ofta som pojkar, men utsatta pojkar berättar mer sällan om övergrepp och får därmed mer sällan skydd, stöd och behandling.

Det motsäger på intet sätt behovet av att flickor och unga kvinnor uppmärksammas som en särskilt utsatt grupp, men kräver samråd och samverkan med andra aktörer, till exempel det nystartade Barnfrid vid universitetet i Linköping.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset föreslår att varje barn i Sverige ska ha tillgång till ett Barnahus av god kvalitet om de misstänks vara utsatta för våld eller övergrepp. Det innebär att alla barn som misstänks ha varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp ska utredas skyndsamt, av kvalificerad personal och i en barnvänlig miljö. Det innebär också att alla barn som misstänks ha varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp ska erbjudas stöd, information och vid behov fortsatt behandling.

Det bemötande och det stöd som barn och unga får efter avslöjande om våld eller övergrepp behöver granskas och utvecklas utifrån vad barn och unga själva vill ha. Det går inte att utesluta att en del barn och unga väljer bort att berätta för vuxna om övergrepp utifrån en realistisk bedömning om att det stöd de kan erbjudas inte är till hjälp för dem.

Föredragande i ärendet har varit Åsa Landberg.

2015-10-22

Cecilia Sjölander
Generalsekreterare
Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Ladda ner remissvaret som pdf: Remissvar Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

[1] Committee on the rights of the child. Concluding observations: Sweden. (2009).