Idag skriver vi i SvD om att barn i samhällsvård har rätt att ha framtidsdrömmar och mötas av positiva förväntningar

Den sociala barnavården ska vara ett skyddsnät för barn som far illa. Men barn som vårdats av samhället löper ­extrema överrisker att som vuxna drabbas av missbruk och självmord. Det är dags att lagstiftningen får ett rättighetsperspektiv. 

Idag har Barnhuset tillsammans med flera andra debattörer skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet om att barn som är omhändertagna och placerade har samma rätt som andra barn att ha framtidsdrömmar och mötas av positiva förväntningar. Sociala barnavården måste utgå från mänskliga rättigheter och socialarbetarna måste ha arbetsvillkor som gör det möjligt att uppfylla lagens intentioner.

I dag lämnar regeringens särskilde utredare ­Håkan Ceder tvångsvårdsutredningens betänkande till barnminister Åsa Regnér. Utredningen tillsattes som en del av upprättelsen till de barn som tidigare vanvårdats i social barnavård. Löftet till dessa barn som nu är vuxna handlade om att staten ska göra allt för att inte svika omhändertagna barn i fram­tiden.

Tvångsvårdsutredningen erbjuder det bästa tillfället på flera decennier att få till stånd reformer som kan betyda något. Den möjligheten får inte missas.

Tvångsvårdsutredningen är på många sätt en milstolpe. Det är första gången som en utredning på djupet har granskat hur barnets rättigheter genomgående kan skyddas när ett barn är omhändertaget.

Den får inte begravas eller dras i långbänk. Rättig­heterna för barn i samhällsvård måste stärkas. I dialogerna med Barnombudsmannen har barn identifierat de frågor samhällsvården måste kunna besvara: Varför är jag här? Vad ska hända med mig när jag är här? Vad har jag rätt till? Vad behöver jag göra själv?

De frågorna måste kunna besvaras. Tvångsvårdslagstiftningen måste få en målsättnings­paragraf. Och lagstiftningen måste ha ett rättighetsperspektiv med fokus på att barn som är omhändertagna får sina grundläggande rättigheter förverkligade även i praktiken.

  • Rätt till skydd. Barn ska kunna få stöd även om vårdnadshavare motsätter sig det.
  • Rätt till information, delaktighet och att kunna återkoppla på vården.
  • Rätt till kontakt med familj och syskon om det inte är till skada för barnet.
  • Rätt att få skolsituationen utredd och att få ett bra stöd så att barnet åtminstone kan prestera i nivå med sina kognitiva förutsättningar.
  • Rätt att få hälsosituationen utredd och få vaccinationer, tandvård och såväl somatisk som psykisk ­hälso- och sjukvård på likvärdiga villkor med ­andra barn. Rätt till en läkarundersökning vid omhändertagandet.
  • Rätt att kunna slå larm och få hjälp om barnet blir dåligt behandlat.

Fredrik Malmberg, barnombudsman, Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete, Stockholms universitet, Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Lunds universitet, Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykologi, Linköpings universitet, Anders Hjern, barnläkare och professor, Karolinska ­Institutet, Heike Erkers, förbundsordförande Akademiker­förbundet SSR och Cecilia Sjölander, general­sekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Läs hela artikeln här