Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga SOU 2014:3

Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar förslagen i delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga. Samhället, stat och kommun, har ett särskilt ansvar för att skydda och stödja de barn och unga som av olika skäl inte kan tillåtas bo kvar i sin familj, det framgår både av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 20 och 25 och vår nuvarande lagstiftning (socialtjänstlagen).

Det är angeläget att skärpa kraven för att tillgodose att barn och unga i behov av samhällsvård får en trygg och säker vård inte minst då de befinner sig i en risksituation för att bli utsatta för övergrepp och få sina rättigheter kränkta. Att det finns skäl till utveckla tillsynen och vården för barn och unga som placerats utanför hemmet har under de senast åren framkommit i rapporter och utredningar: Det gäller både den samhällsvård som ägde rum längre tillbaka i tiden (Vanvårds- och Upprättelseutredningen) och nuvarande förhållanden som bl.a. framgår av Barnombudsmannens rapport Bakom fasaden (2011) och föreliggande utredning. Barnrättskommittén uttrycker i Concluding observations (2009) oro över det stora antalet barn i Sverige som bor utanför det egna hemmet och att tillsynen ofta brister samt att de saknas effektiva möjligheter för placerade barn att framföra klagomål på vården. Barnskyddsutredningen (2009) identifierade även flera angelägna åtgärder för att öka barns och ungas möjlighet att komma till tals. Som påpekas i föreliggande utredning behöver placerade barn och ungas rättigheter stärkas ytterligare. Det gäller särskilt möjligheten för barn och unga att göra sig hörda och få påverka sin egen situation och få relevant information, enligt artikel 12 i barnkonventionen och sociatjänslagen11 kap 10§.

Barnhuset vill understryka vikten av att placerade barn och unga får information om sina rättigheter och möjlighet att ta kontakt med IVO som stadgas i socialtjänstförordningen 3 kap. 20§. För att informationen på bästa sätt ska tillgodose barnens behov är det av vikt att barn och unga medverkar vid utformandet.

Barnhuset vill särskilt lyfta fram följande

5.7.5. Ökad uppsikt då hem tar emot många barn Barnhuset tillstyrker utredningens förslag att en anmälan till IVO ska göras när ett familjehem eller jourhem tar emot fler än tre barn eller unga. Det är ett viktigt förslag för att värna om en trygg och säker vård.

5.7.6. En ny definition av HVB Barnhuset anser att utredningens förslag att ersätta begreppet hem för vård eller boende (HVB) med hem för omvårdnad och behandling (HOB) tydliggör uppdraget bättre.

6.10.4. Obligatorisk register kontroll Barnhuset stödjer förslaget om en obligatorisk registerkontroll vid utredningar om tilltänkta familjehems- och jourhemsföräldrar för barn.

6.10.5 Krav på grundläggande utbildning Barnhuset vill understryka vikten av grundläggande utbildning för familje-och jourhemsföräldrar. Det ligger helt i linje med Socialstyrelsens utbildningspaket och är ett måste sett ur barnets perspektiv. Familjehemsföräldrarna får ökad förståelse för uppdraget, vilket underlättar samverkan med socialtjänsten och minskar risken för sammanbrott.

9.1.3. Det saknas en nationell bild Det är oroande att det saknas en nationell bild av familjehemsvården i Sverige. Barnhuset instämmer i behovet av ett nationellt familjehems- och jourhemsregister. Barnhuset vill särskilt påpeka vikten av att systematiskt efterfråga barns och ungas synpunkter och erfarenheter rörande sin egen placering. Det är uppgifter/data som kan inhämtas av kommunen både genom enkäter och intervjuer för att sedan sammanställas och bilda underlag till kommunens/socialnämndens lokala uppföljning men också på aggregerade nivå ge information till en statlig nivå. Samhället behöver kontinuerliget inhämta information direkt från barn och unga för att inte upprepa de missförhållanden som konstaterats i Vanvårds- och upprättelseutredningen samt dagens familjehemsvård. Det gäller både att tillgodose det enskilda barnets behov av en trygg och säker vård som att samla data som innebär möjlighet att med utvärdering och forskning följa upp de nya placeringsformer som utredningen föreslår.

I Barnombudsmannens rapport Våga fråga. Röster från barn i familjehem (2014) berättar barn och unga i familjehem om att det är viktigt för dem att få dela med sig av sina tankar och upplevelser till personer de känner förtroende för. Som barnrättskommittén tar upp i sina allmänna kommentarer (nr 12) behöver både tid och resurser avsättas för att skapa en lämplig miljö och ett individanpassat bemötande för att möjliggöra att barn och unga i samhällsvård kan komma till tals.

9.2.4. Nationellt centrum för familjehemsvård Barnhuset välkomnar förslaget att inrätta ett nationellt centrum med uppdrag att stödja och utveckla familjehemsvården. Ett nationellt centrum är ett förslag som diskutertas i många år och det kommer få flera positiva effekter. Det kommer att gynna metodutveckling och forskning. En särskilt viktig uppgift för ett nationellt centrum som utredningen lyfter fram är att öka familjehemsplacerade barns delaktighet och stärka deras rättigheter.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har ett långt engagemang och kunskap när det gäller barn och unga i samhällsvård. De senaste åren har Barnhuset bl.a. bidragit till att sprida och kvalitetssäkra en modell; SkolFam för att stärka familjehemsplacerade barns lärande. Modellen har fått stor spridning och har i dag ett nationellt stöd. När det gäller det statliga engagemanget ser vi gärna att Barnhuset blir en samverkanspart i diskussionerna kring uppdrag och organisering av ett nationellt centrum för att utveckla och stödja familjehemsvården.

10.5.2. Nya placeringsformer Av utredningen framgår att det finns ett stort behov av utveckling av nya placeringsalternativ, särskilt för åldersgruppen över 16 år och ensamkommande barn och unga. Barnhuset instämmer i behovet av ett individuellt anpassat boende med stöd (stödboende) för målgruppen. Även placering i behandlingsverksamhet med familjeboende ökar möjligheterna till individuellt anpassat behandlingsstöd med kvalificerade insatser som involverar flera aktörer. Antalet placeringar inom HVB/HOB kan reduceras om man placerar i tid. Det är viktigt att betona att det pedagogiska arbetet går att utveckla mellan familj och skola.

 

Stockholm den 19 juni 2014

Åsa Lundström Mattsson Föredragande

Cecilia Sjölander Chef Stiftelsen Allmänna Barnhuset