Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer (Ds 2013:47)

Sammanfattning

Stiftelsen Allmänna Barnhuset utgår i sitt remissvar från ett barnrättsperspektiv. Vi har under flera år arbetat med barn som lever med skyddade personuppgifter i syfte att dels få kunskap om barnen och deras behov, dels sprida kunskap till andra aktörer. Arbetet har utgjorts av stöd till forskning, en kunskapsinventering som utmynnade i en bok samt kunskapsspridning genom ett flertal konferenser med deltagare från bl.a. socialtjänst, polis och förskola/skola. Vårt svar bygger på den kunskap vi samlat i detta arbete.

Barnhuset ser mycket positivt på att ett barnperspektiv genomgående finns med i denna promemoria och att flera av Barnhusets ställningstaganden har beaktats.

Vi ställer oss positiva till de författningsförslag som finns i promemorian och även till förslaget en mer övergripande översyn behöver göras. Vi välkomnar promemorians  beskrivning av att de olika skyddsformerna behöver utvärderas ur ett barnperspektiv.

Vi vill särskilt lyfta fram behovet av en närmare utredning av om det är möjligt att kombinera skyddsåtgärder med vårdnads- och umgängesrätt.

Barn med skyddade personuppgifter lever i en extremt utsatt situation och är en grupp som behöver särbestämmelser. Att ha en förälder som barnet måste skyddas ifrån är en situation som markant skiljer sig från den som gäller generellt för andra barn. Det är därför angeläget att befintlig och ny lagstiftning utformas så att den ger möjlighet till särbehandling utifrån dessa barns behov och situation.

 

Barnhuset vill särskilt lyfta fram följande från promemorian

De föreslagna förändringarna i 17 § och 7 §

Vi är mycket positiva till de föreslagna förändringarna i 17 § och 7 § som kommer att innebära att barnets rättigheter stärks genom att socialnämnden dels får kännedom om att skydd begärts för barnet, dels får en skyldighet att biträda utredningen med barnkompetens samt att se barnets situation och barnets behov.

Hälften av alla barn som lever med skyddade personuppgifter är under sex år. Det innebär att det är små barn som lever i en mycket utsatt livssituation och som har svårt att föra sin egen talan. Därför blir det extra viktigt att socialnämnden får kännedom om att ett barn beviljats skydd, vilket ger socialnämnden möjlighet att utöva sin skyldighet enligt 5 kap SoL att utreda och bedöma barnets behov.

Den information Barnhuset har idag är att när Skatteverket skickar sina aviseringar till kommunerna så finns det oftast rutiner i kommunen för hur informationen förs vidare till skolan, men det saknas ofta rutiner när det gäller information till socialnämnden. Förslaget kommer därför att råda bot på denna brist.                                                                                     

Behov av samverkan

I promemorian har gjorts en bra genomgång av tidigare utredningar och deras förslag, hur praktiken fungerar idag samt av brister som framkommit. Barnhuset vill särskilt framhålla behovet av samverkan mellan olika myndigheter och att målet bör vara att skapa en sammanhållen ordning för hot- och riskbedömningar respektive för olika skyddsåtgärder.

Förslag om övergripande översyn

Vi är positiva till promemorians förslag om att en mer övergripande översyn behöver göras. Det är en brist i systemet att ingen myndighet idag har ett övergripande ansvar och kan göra en helhetsbedömning när det gäller vilka skyddsåtgärder som kan behövas för en person. Det är angeläget att denna översyn har ett barnperspektiv och särskilt utreder frågor som har med barns situation att göra.

 

Områden som Barnhuset anser är särskilt angelägna att lyfta fram

Utredningen lyfter på ett bra sätt upp några viktiga områden som är problematiska och som behöver utredas närmare. Nedan följer några områden som Barnhuset anser är särskilt angelägna.

Flyttningsanmälan

Båda vårdnadshavarna måste idag ansöka eller samtycka till en flyttningsanmälan för barn under 18 år. Detta gäller även om ett barn har skyddsbehov i förhållande till den ena föräldern. Denna ordning är orimlig och försätter barnet och den andre föräldern i en svår situation.

Vem kan ansöka om skydd för ett barn?

Frågan om vem som kan ansöka om skyddade personuppgifter diskuteras i promemorian. Barnhuset instämmer i att det finns behov av att se över vem som kan göra ansökan om barnets vårdnadshavare inte vill eller kan göra en ansökan trots att behov finns. Även dessa barn har rätt till skydd.

De olika skyddsformerna behöver utvärderas ur ett barnperspektiv

Barnhuset välkomnar promemorians skrivning om att de olika skyddsformerna behöver utvärderas ur ett barnperspektiv. En övergripande översyn behöver kartlägga och få mer kunskap om hur situationen ser ut för barn som lever med skydd, deras behov av stöd och information och även vilka stödinsatser som finns och vad som behöver utvecklas. Den behöver också ta upp frågor om skydd och vårdnad och umgänge.

Frågor om vårdnad och umgänge och skyddade personuppgifter behöver utredas vidare

Frågor om vårdnad och umgänge och skyddade personuppgifter är oftast mycket komplicerade och behöver utredas vidare. Det behövs en närmare utredning av möjligheterna att kombinera skyddsåtgärderna med vårdnads- och umgängesrätt. Ett ställningstagande krävs om vad som bör ges företräde.

Barnhuset har tagit ställning för att gemensam vårdnad och skyddade personuppgifter inte går att förena. Det finns också komplikationer kring att barn ska ha umgänge med en förälder som de har skydd ifrån. Skyddet har tillkommit för att en förälder har utövat våld och hot vilket innebär att föräldern inte utövat sitt föräldraskap med det ansvar som förväntas av samhället. Med den utökade kunskap vi har idag vet vi att de flesta föräldrar har gemensam vårdnad när en av dem ansöker om skydd. Vi vet också att hälften av alla barn med skydd är barn under sex år. Frågan behöver ställas om det är rimligt att ett barn ska ha umgänge med den förälder som barnet är skyddad ifrån.  Är det utifrån förälderns rätt eller barnets behov? För barn blir det en komplicerad situation och det är svårt (närmast omöjligt) för barnet att inte avslöja var det bor.

Generellt gäller att för alla barn är det viktigt att värna om att båda föräldrarna är delaktiga i beslut om barnet och att det är bra med gemensam vårdnad. Barn med skyddade personuppgifter lever dock i en extremt utsatt situation och är en grupp som behöver särbestämmelser. Barnhuset menar att det är angeläget att befintlig och ny lagstiftning utformas så att den ger möjlighet till särbehandling utifrån barnets behov inte föräldrars rätt.

Brist på kunskap hos praktiker

Det finns en osäkerhet och en brist på kunskap hos praktiker när det gäller att hantera skyddade personuppgifter. För att säkra skyddet för barnen är det viktigt att öka kunskapen hos yrkeskategorier som möter/handlägger frågor för dessa barn och därför behövs kompetenshöjande insatser.

Inom Skatteverket och Försäkringskassan har man medvetet minskat antal handläggare av skyddade personuppgifter i syfte att dels öka säkerheten för de som har skydd dels öka kunskapen hos de som handlägger dessa ärenden. Inom hälso- och sjukvården inför man nu på flera områden ett datoriserat system med sammanhållna sjukjournaler, vilket bara i Stockholms län öppnar upp för ca 24 000 användare. Barnhuset har varit aktivt i att lyfta upp hur säkerhetsfrågor hanteras med företrädare för Take Care systemet. Frågor om skyddade personuppgifter har inte varit beaktade från start vilket kan bero på oförståelse för konsekvenser av denna öppenhet.

Barnhuset föreslår att Datainspektionen får i uppdrag att aktivt tillsyna säkerheten när det gäller utvecklingen av sammanhållna journaler för hälso- och sjukvården.

För att bistå med kunskap både till personal som möter och till personer som lever med skyddade personuppgifter föreslår Barnhuset att det införs särskilda skyddshandläggare i kommuner och landsting i enlighet med förslag i Stalkningsutredningen. Tanken är att dessa ska ha särskilda kunskaper inom området som de kan sprida till andra.

Vi föreslår också att Socialstyrelsen får i uppdrag att skriva en vägledning för socialtjänst och  hälso- och sjukvård specifikt om hantering av skyddade personuppgifter i dessa verksamheter liknande den som Skolverket har gjort.

Brist på tillgång till förskola/skola för barn i skyddat boende

Barnhuset har uppmärksammat att det för barn som vistas med sin förälder på skyddat boende ofta är problem för barnen att få tillgång till skola eller förskola trots att de har både rätt och skyldighet enligt lag och enligt Barnkonventionen. Barn med skyddade personuppgifter har enligt Skolverkets vägledning samma rätt till förskola, skola och friotidshem som alla andra barn. Vi vet idag genom forskning att förskola/skola är en viktig skyddsfaktor för barn i utsatta livssituationer.

Barnhuset anser detta oacceptabelt och föreslår att denna brist blir en fråga att utreda i översynen.

För Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Bodil Långberg

Kanslichef

Remissvar Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Ds 2013-47