2010

1. Stabilitet i samhällsvård för barn – en studie om sammanbrott och återplaceringar.

Projektansvarig: Viktoria Westerberg, socionom, Forskningsenheten, FoU Västernorrland.
Det förekommer en diskussion inom socialtjänsten i Västernorrlands län om ökat antal barn som placeras utanför hemmet d.v.s. barn som befinner sig i samhällsvård. Samtalen förs på såväl politisk , lednings och tjänstemannanivå med olika fokus. Denna studie har initierats av kommunerna i Västernorrland utifrån de kunskapsbrister som finns inom området.
När det gäller faktorer som ökar respektive minskar risken för återplaceringar har detta studerats på övergripande registernivå i Sverige varför det är angeläget med en studie som undersöker samband mellan återplaceringar och faktorer hos barnet eller i hemmet.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplaceringar samt ge en översiktlig bild av samhällsvården i Västernorrlands län.
Studien är en kvantitativ aktstudie som följer barn mellan 0 till 16 år som påbörjade samhällsvård i Västernorrland under år 2005 och 2006. Uppföljningstiden kommer att vara två år eller fram till 18 års – dagen. Studien förväntas bidra med ökad kunskap bl.a. om aktuell frekvens och samband för sammanbrott samt information om sammanbrott för yngre barn. Det är angeläget med en studie som också gäller yngre barn då det inte är säkert att de variabler som visat sig ha med samband med sammanbrott för tonåringar även gäller för yngre barn.


2. Barnkonventionen, ett verktyg för att öka barn och ungas inflytande i vården

Projektansvarig: Lene Lindberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap/tillämpat
folkhälsoarbete, Karolinska Institutet, Stockholm.
Det saknas idag kunskap inom landstingen om barn och ungas upplevelse av vård. Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete på Karolinska Institutet har tillsammans med Sachsska Barnsjukhuset och Barn- och Ungdomscentrum i Malmö inlett ett samarbete kring implementeringen av Barnkonventionen som en del av utvecklingen av vårdkvaliteten. Syftet är att förbättra och förstärka en patientfokuserad vård för barn och unga.
Syftet med studien är att utveckla former för barn och ungas delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården, öka kunskapen om barnets eget perspektiv samt utveckla frågebatteri och datainsamling för att på sikt kunna utveckla patientenkäter för barn och unga. Studien genomförs genom intervjuer eller fokusgrupper med barn i olika åldrar. Målgrupp är de barn och ungdomar som besöker Sachsska Barnsjukhuset och Barn- och Ungdomscentrum i Malmö.
Resultatet av studien förväntas bidra till förbättringar i vårdens arbete med barn och unga och inspirera till ytterligare forskning och utveckling inom detta område, t.ex. att få vuxensjukvården som möter barn som anhöriga att utveckla ett barnperspektiv. Studien förväntas också bidra till att barn och unga får ett ökat inflytande över sin egen behandling och att de kan påverka hur de blir bemötta.


3. Traumafokuserad krisbehandling för våldtagna flickor 13 – 17 år

Projektansvarig: Carin Nordenstam, socionom/doktorand, BUP´s specialenhet Mottagning Vasa, Stockholms läns landsting.
En våldtäkt kan få förödande konsekvenser för tonårsflickor. Traumat utlöser ofta en svår kris, både för flickan och för hennes närstående. I dag erbjuds dessa flickor ett akut omhändertagande på individuell basis. Många söker akut hjälp medan andra avvaktar och söker först när de utvecklat allvarliga symtom. Den ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar och erfarenheten av att en grupp av dessa flickor inte får den hjälp de behöver då de avböjer eller avbryter den vård som erbjuds, är orsaker till fokus på dessa flickors behov. De kan vara i riskzonen för att utsättas för nya övergrepp och/eller utveckla psykiska problem.
Projektet vill undersöka om snabbt insatt traumafokuserad gruppbehandling är bättre än sedvanlig behandling när det gäller att underlätta återhämtningen och förebygga kroniska skador och recidiv hos flickor 13-17 år som utsatts för våldtäkt.
Projektet vill utprova en metod som innefattar ett akut krisbemötande och en behandlingsinsats som på lång sikt kan verka förebyggande. Den gruppverksamhet som kommer att erbjudas innebär inte bara att den handlar om gruppterapi utan också att det är en gruppbehandling av rätt sort, d v s anpassad för att ges i det akuta stadiet. Avsikten är då att utveckla en metod som skall pröva huruvida den kan förhindra senare symtomutveckling och därmed onödigt lidande och undanröja kommande behandlingsbehov. En bedömning görs enl speciella kriterier av om flickorna har behov av och kan tillgodogöra sig gruppbehandling. De som bedöms vara lämpade fördelas slumpmässigt på två grupper. En grupp kommer att erbjudas gruppbehandling och en grupp erbjuds sedvanlig behandling och blir en kontrollgrupp.
Projektet är ett avhandlingsarbete och är knutet till Uppsala universitet. Det utgörs av tre delstudier; en prospektiv experimentell studie av strukturerad gruppterapeutisk behandlingsmodell, med experimentgrupp och kontrollgrupp samt fyra mätpunkter , en studie som utgörs av journal och enkätstudie för att kartlägga flickor 13-17 år som utsatts för våldtäkt samt en studie med djupintervjuer med flickor som avböjt hjälp initialt samt ”drop outs”.
Projektet förväntas bidra med kunskap till praktiken och på så sätt komma utsatta flickor och deras familjer till del. Projektet förväntas också bidra till att utveckla kunskap om generella risk- och skyddsfaktorer för denna grupp flickor. Resultaten förväntas spridas genom en avhandling och genom artiklar i internationella tidskrifter.


4. Börjar eller fortsätter livet? Erfarenheter och vardag för ensamkommande barn och unga i det svenska samhället efter beslutet om uppehållstillstånd.

Projektansvarig: Ulrika Wernesjö, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Projektet är en pilotstudie i ett avhandlingsarbete och syftar till att utveckla teman och precisera inriktningen på en mer detaljerad studie. Syftet är att utforska vardagslivet för ungdomar och unga vuxna som kommit till Sverige som ensamkommande barn samt deras erfarenheter och positioner i det svenska samhället. Projektet syftar också till att testa och utveckla lämpliga metoder för att genomföra intervjuer med unga som har varit eller är asylsökande.
Det finns en stor kunskapslucka på grund av avsaknaden av svenska studier som inriktar sig på de ungas perspektiv på sin egen situation. Projektet och den större studien som följer syftar till att försöka fylla denna lucka.
Projektet genomförs på två boenden för unga som kommit som asylsökande ensamkommande barn och som beviljats permanent uppehållstillstånd. Detta görs med hänseende till att pojkar och flickor vanligtvis inte bor på samma boenden och att det är särskilt viktigt att få med både pojkars och flickors och berättelser. Studien utgörs av deltagande observationer samt intervjuer.
Ensamkommande barn och unga har uppmärksammats allt mer i Sverige och Europa det senaste decenniet, men fortfarande är forskningen på området begränsad och i Sverige idag saknas ännu en ordentlig kartläggning av hur mottagandet av dem fungerar. Mer forskning på området är därför nödvändigt såväl för vetenskapen som för praktiker.


5. Flickors och pojkars upplevelse av tillhörighet vid placering i släktingfamiljer
respektive icke-släktingfamiljer – ett interaktivt perspektiv.

Projektansvarig: Lena Hedin, doktorand, adjunkt, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet.
Av de barn och ungdomar som omhändertas i Sverige placeras flertalet i fosterhem. Efter lagändring 1998 skall socialnämnden vid beslut om fosterhemsplacering i första hand överväga placering hos släktingar och andra närstående .
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om flickors och pojkars placering i släktinghem respektive icke-släktinghem samt vad som påverkar deras identitetsutveckling och känsla av tillhörighet. Inriktningen i undersökningen är på det vardagliga livet i fosterfamiljen men även i ungdomens övriga sociala sammanhang, såsom i skolan och med kamrater, och hur detta upplevs av den unge.
Studien är kvalitativ och det är samspelet mellan den placerade ungdomen och hans/hennes fosterfamilj respektive biologiska familj som står i fokus. De metoder som används är intervjuer av ungdomen och hans/hennes båda familjer, dvs. fosterfamiljen och den biologiska familjen, ungdomens nätverkskarta, videoinspelning.
Urvalsgruppen är flickor och pojkar, som var 13-16 år vid placeringstillfället och placerades jml. SoL eller LVU, i släktinghem eller icke-släktinghem. De enda ungdomar som valts bort är flyktingungdomar, som bott kort tid i Sverige och därför har en turbulent situation och ej kan språket.
Projektet förväntas tillföra ökad kunskap om ungdomars upplevelse av att placeras hos släkt, nätverk eller främmande familjer och vad som bidrar till att skapa eller motverka en känsla av tillhörighet till familjen. Studiens resultat kan förhoppningsvis användas inom den sociala barnavården för att försöka minska andelen sammanbrott.


6. Implementering och utvärdering av KEEP (Keeping foster and kinship parents trained and supported) – ett föräldraträningsprogram för familjehem.

Projektansvarig: Martin Olsson, FD, Socialhögskolan, Lunds universitet.
Detta projekt handlar om utveckling av familjehemsinsatser genom att införa och utvärdera föräldraträningsprogrammet KEEP (Keeping foster and kinship parents trained and supported). Socialstyrelsen konstaterar att resultatet av den nuvarande vården är tveksam och att i stort all familjehemsvård består av outvärderade insatser. KEEP har visat på positiva resultat vid utvärderingar i USA. Det finns därför goda förhoppningar att KEEP kan vara en positiv insats även i den svenska familjehemsvården.
Den studie ansökan gäller syftar till att implementera KEEP i två olika kommuner och genomföra en ”single group” studie av insatsen och har som slutgiltigt mål att utveckla och utvärdera familjehemsinsatser för 5 12 åriga barn placerade i familjehem.
Projektet är uppdelat i tre faser. Den första fasen handlar om implementering och en första utvärdering av KEEP.
Den andra fasen fördjupar utvärderingen av KEEP genom att en randomiserad kontrollerad studie påbörjas och korttidseffekter kan skönjas.
I tredje fasen avslutas den randomiserade kontrollerade studien och långtidseffekter kan skönjas. Ansökan avser den första fasen av projektet.


7. Utvärdering av behandling för barn och ungdomar på BUP som upplevt våld i hemmet.

Projektansvarig: Ole Hultmann, psykolog, BUP-mottagning Gamlestaden, Västra Götalandsregionen, Göteborg.
Det övergripande syftet med projektet är att utvärdera effekten av två olika behandlingsmetoder för barn som upplevt våld i hemmet;Trauma Focused Cognitive Behavioral Therapy (TF CBT) för barn inom BUP som upplevt våld mot mamma och familjebehandling inom BUP samt att undersöka om det finns undergrupper där bättre effekt uppnås av den ena av metoderna.
Det finns ytterst få studier rörande andelen BUP patienter som upplevt våld i familjen. Den inventering som gjorts på alla nya patienter år 2007 på en öppenvårdsmottagning i Göteborg tyder på att en relativ hög andel av patienterna upplevt våld i sin familj (20 30 %).
Flera kliniker har nu riktlinjer som säger att behandlarna i större utsträckning än hittills ska fråga om barnet varit utsatt för våld i familjen, t ex genom den telefonintervju som flera barnpsykiatriska kliniker börjat använda på senare år (Brief Child Family Phone Interview). För att dessa riktlinjer ska få genomslag krävs det att behandlarna inom BUP är trygga med att de har kompetens, och tillgång till verkningsfulla metoder, för att hjälpa de barn som identifieras som våldsutsatta.
I dag finns ingen kontrollerad studie vare sig nationellt eller internationellt vad avser behandling inom BUP av barn som upplevt våld i familjen.
Studien förväntas bidra till en generell kunskapshöjning gällande interventioner och utvecklingsbehov samt bidra till ökad medvetenhet om BUP:s ansvar för denna grupp barn. Resultatet av utvärderingen kommer att spridas både nationellt och internationellt.
Projektet är knutet till psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och ska utmynna i en avhandling.


8. Familjerättsliga problem möter förskola och skola-En pilotstudie av utsatta barns erfarenheter och professionellas beredskap.

Projektansvarig: Elisabeth Näsman, professor, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Projektets syfte är att i ett pilotprojekt explorativt undersöka vad familjerättsliga utredningsprocesser och beslut betyder för barn och professionella i ett skolperspektiv. Fokus ligger på barn som levt i en svår situation inte bara på grund av rättsliga tvister kring vårdnaden, boendet eller umgänget, utan även av andra skäl, särskilt våld i familjen.
I tidigare studier har framkommit tecken på att familjerättsliga utredningsprocesser och beslut på olika sätt kan göra intrång i förskola och skola, denna för barnen så viktiga del av vardagslivet. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har tre årgångar av domar om vårdnad, boende eller umgänge vid tre tingsrätter gåtts igenom. Totalt handlar det om mer än hundra domar. I ett flertal av dessa framgår att både socialtjänstens utredningsarbete och domstolarnas beslut kan inkräkta på barns skolsituation, inklusive rätt till skolgång i den omfattning som andra barn har. Dessa intrång kan ha långtgående implikationer för både barnen och personalen i förskolan/skolan.
Det kan exempelvis handla om att socialtjänstens utredare genomför delar av utredningen, som samtal med barnen, i skolans lokaler, som därmed inte blir en frizon från problematiska processer i barnets liv. Det kan också handla om att skolans och förskolans personal förväntas bidra med information till utredningen, i form av så kallade referentsamtal. Domstolens beslut kan även förutsätta att skolan och i synnerhet förskolan fungerar som ett slags kontaktcentrum, informationsförmedlare och buffert mellan föräldrarna, såsom när överlämningar vid umgänge ska ske på förskolan/skolan.
Projektet rör ett i Sverige relativt outforskat fält och medel söks till ett pilotprojekt som grund för en mer omfattande studie. Tre delar ingår: intervju om erfarenheter från förskola skola med 10 20 barn, 5 12 år, som upplevt våld i hemmet och en familjerättslig tvist; enkät om förekomst och beredskap för sådana ärenden till 100 förskolor och 100 grundskolor, som en första kartläggning; intervju med lärare, elevvårdspersonal och skolledning på minst två skolor och två förskolor i socialt utsatta områden, då vi tidigare sett förekomst i sådana.
Projektet förväntas bidra till att fylla en kunskapslucka i den svenska forskningen dels genom att bidra till att lyfta fram barns egna erfarenheter och perspektiv, dels genom ökad kunskap om behovet av samverkan mellan olika aktuella myndigheter så som socialtjänst, rättsväsende och förskola/skola i beslutsprocesser kring dessa barn. Projektet bidrar också med kunskap som kan ligga till grund för ett utvecklingsarbete vad gäller kompetens och arbetsmetoder för förskole och skolpersonal som har att hantera dessa ärenden.
Barnhusets stöd omfattar genomförandet av en första kartläggning enligt ovanstående beskrivning.


9. Unga sexualförövare som blivit vuxna – kvalitativ analys av bakgrundsfaktorer och utveckling.

Projektansvarig: Cecilia Kjellgren, FD, Avd. för barn och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.
Att förebygga sexualbrott är angeläget utifrån potentiella offers perspektiv men också utifrån den unge sexualförövarens perspektiv. Kan de professionellas förmåga att identifiera ett oroande och destruktivt sexuellt beteende hos ungdomar förbättras kan det förebygga att potentiella offer blir utsatta. Det kan också leda till identifikation av riskfaktorer och sårbarhet hos den unge förövaren som på ett adekvat sätt kan mötas.
Ungdomar som begått sexuella övergrepp har ofta egna erfarenheter av sexuella kränkningar, våld och bristande omsorg från föräldrar. För att öka kunskapen om vad som leder fram till ett destruktivt sexuellt beteende i tonåren kan ungdomars eget perspektiv på vad som påverkat en sådan utveckling vara angeläget att lyssna till.
Sökanden har tidigare beviljats medel av Barnhuset till en uppföljningsstudie för att undersöka hur utvecklingen sett ut för ungdomar (pojkar) som tidigare begått sexualbrott och utretts av socialtjänsten. Den studien utmynnade i en avhandling hösten 2009. Den aktuella ansökan avser en kvalitativ analys av dessa uppföljningsintervjuer speciellt den del som avser ungdomarnas egna reflektioner kring orsakssammanhang och upplevelser av socialtjänstens utredning/intervention.
Bearbetning av intervjuerna förväntas generera viktig information att användas i det praktiska arbetet. Förhoppningsvis kan resultatet informera praktiker och beslutsfattare om vad som behöver förbättras i interventionerna kring unga sexualförövare för att kraftfullt förebygga framtida sexualbrott. Ungdomar som begår sexuella övergrepp är ett problemområde som behöver utforskas. Den publicerade forskningen på området är fortfarande begränsad.