2009

1. Omsorgs- eller vårdnadsöverflyttning? Barnets bästa vid samhällsingripanden i ett rättsligt perspektiv

Projektansvarig: Titti Mattsson, lektor, docent, Juridiska institutionen, Lunds universitet.

Den sociala barnavården är en verksamhet där den offentliga rätten möter privaträtten och där myndighetsbeslut inte sällan varvas med olika typer av domstolsbeslut. Syftet med detta projekt är att beskriva och analysera de rättsliga instrument som tillhandahålls socialtjänsten och domstolarna i fråga om överflyttning av å ena sidan omsorgen (den s.k. faktiska vårdnaden) och å andra sidan vårdnaden (den rättsliga vårdnaden) om barnet vid omsorgsbrist. Med nuvarande svensk reglering är dessa rättsliga instrument i princip avtal med vårdnadshavare enligt SoL, dom i förvaltningsdomstol om vård med stöd av LVU och dom i allmän domstol om ändring i vårdnaden med stöd av 6 kap. 7-8 §§ FB respektive om adoption enligt 4 kap. FB.

De frågeställningar som projektet först avser besvara är frågor som rör rättens innehåll såsom vilken rättslig innebörd och faktiska konsekvenser respektive instrument har för det enskilda barnet om personer i barnets närhet, i ett aktörsperspektiv, enligt svensk rätt och rättspraxis samt enligt Europadomstolen. Under 2009 utreds frågor som rör praktiken. Det rör frågor hur domstolarna tolkar förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § FB och, i fråga om övriga åtgärder och ingripanden, hur kravet på att beslutet skall vara till barnets bästa tillämpas konkret i domar och beslut? Lagens intentioner och praktiken jämförs mot bakgrund av de grundläggande principer som finns bakom den svenska lagstiftningen. Diskursen breddas genom att svensk rätt jämförs med norsk lagstiftning.

Projektets resultat förväntas vara till stor praktisk betydelse för verksamma inom den sociala barnavården och de domstolar som arbetar med frågor som rör överflyttning av omsorg om respektive vårdnad av barn.


2.    Barn i riskzon – Studier av barn till missbrukare och det förebyggande sociala arbetet med dem.

Projektansvarig: Thomas Lindstein, professor, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Denna ansökan avser fortsättningen på det longitudinella forskningsprojekt som beviljades medel av Allmänna Barnhuset 2008.

Projektet har under år 2008 utvecklats till att omfatta tre delstudier, för vilka planeras olika finansiering. Den del som avser ansökan om medel från Barnhuset handlar om;
Hur kan skyddande system (stress buffering) gestalta sig och utveckla sig för olika barn under en uppväxtperiod?
Hur kan olika skyddande faktorer integreras i temporala sekvenser och hur kan riskfaktorer göra detsamma?

Preliminära analyser av det omfattande empiriska materialet pekar på att barn kan fångas in i både negativa och positiva utvecklingsspiraler. Det unika longitudinella intervjumaterial, med uppföljningar efter 5-6 år och efter 10-12 år ger möjlighet att följa ca 60 barn under deras uppväxt och öka kunskapen om stress-buffering-system, liksom att öka förståelsen för hur hjälpinsatser kan interagera med dem; modererande och ersättande, eventuellt t o m som belastningsfaktorer. Det analysarbete som redan har gjorts när det gäller de två första frågorna pekar på att såväl offentliga organisationers som idéburna organisationers hjälparbete tycks kunna vara antingen till god hjälp eller tvärtom till bekymmer för barnen.

Projektet avser att generera sådan generell kunskap om skyddssystem, som kan ge dem som arbetar med denna målgrupp, förebyggande eller behandlande, inom det sociala barnavårdsarbetet, ökad förståelse för det egna arbetet och hur de själva kan bli delar av både negativa och positiva utvecklingsspiraler för barnen.


3.    Metoder för utredning och urval i familjehem. En studie av användning, aktualitet och relevans utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Projektansvarig: Bodil Rasmusson, FD universitetslektor, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Projektet syfte är att analysera och kritiskt granska metoderna, Kälvesten och PRIDE samt BBIC, med avseende på teoretiska grunder, värdegrund, familjesyn, föräldraideal, etnicitets- och könstänkande samt syn på barns utveckling, behov och rättigheter. I projektet undersöks vilka etablerade metoder (programenligt eller modifierat) och egna tillvägagångssätt som används för utredning och urval av familjehem i ett strategiskt urval av landets kommuner. Socialsekreterares motiv, teoretiska, praktiska och organisatoriska, för användningen av olika tillvägagångssätt och metoder undersöks också.
Projektet avser formulera förslag till kunskapsstrategier för fortsatt forskning och metodutveckling i samarbete mellan forskning och praktik. Projektet innebär en ny infallsvinkel som kommer att fylla en viktig kunskapslucka och ge en fördjupad kunskap om metoder och tillvägagångssätt för utredning och urval av familjehem.
Intresset för praktikernas erfarenhetskunskap i kombination med kritisk granskning av olika metoders aktualitet och relevans utifrån aktuell forskning förväntas ha såväl vetenskaplig som praktisk betydelse.
Projektet beviljades medel 2008 och detta utgör ett fortsättningsanslag.

4.    Barns behov i centrum – Bidrar utredningar enligt BBIC till att stärka barns ställning i utredningsprocessen?

Projektansvarig: Sofia Enell, projektledare/utredare, Luppens kunskapscentrum, Hälsohögskolan, Jönköping.

Detta projekt avser en studie som ska följa upp resultaten från en tidigare studie och undersöka hur barnens ställning i utredningar genomförda efter att kommunerna implementerat BBIC (Barns Behov i Centrum) har påverkats.

BBIC ska både vara ett stöd för handläggning och dokumentation och stärka barns ställning i den sociala barnavården. Genom socialtjänstens utredningar förväntas handläggare som utreder med BBIC att kunna beskriva barnets behov, åsikter, om barnet tagit del av uppgifter och deltagit i beslut som rör deras situation. Genom jämförelser med den tidigare genomförda studien kan förändringar i utredningar som genomförts utifrån BBIC undersökas.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur barnets ställning stärks genom BBIC. Studien innehåller både en kvalitativ och en kvantitativ aktstudie. Resultaten kommer att jämföras med resultaten från studien Barnavårdsutredningar före BBIC och metoden aktgranskning och innehållsanalys kommer att genomföras på samma sätt. Även i denna studie kommer en innehållsanalys av bedömningarna att göras för att undersöka hur barnen framställs, hur barnperspektivet tillvaratas och på vilket sätt som barnets situation analyseras. De 40 utredningar som planeras ingå i studien ska avse barn mellan 0-12 år.

För att komplettera och få mer förståelse för hur BBIC har påverkat utredningsprocessen kommer även fokusgruppsintervjuer att genomföras med socialsekreterare i de berörda kommunerna. Dessa intervjuer kommer främst att fokusera på hur socialsekreterare tänker kring momenten bedömning, analys och beslut.

Resultaten från studien förväntas komma till användning för praktiken i fortsatt utvecklingsarbete med utredning och bidra till att utveckla strategier för att bedöma barns bästa. Luppens kunskapscentrum är medfinansiär till studien.


5. Marte meo – en användbar utvecklingsfrämjande metod i nyblivna adoptivfamiler

PROJEKTET ÅTERKALLAT.


5.    Flickors och pojkars upplevelse av tillhörighet vid placering i släktingfamiljer respektive icke-släktingfamiljer – ett interaktivt perspektiv

Projektansvarig: Lena Hedin, doktorand, adjunkt, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet.

Av de barn och ungdomar som omhändertas i Sverige placeras flertalet i fosterhem. Efter lagändring 1998 skall socialnämnden vid beslut om fosterhemsplacering i första hand överväga placering hos släktingar och andra närstående (6 kap. 5 § SoL).
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om flickors och pojkars placering i släktinghem respektive icke-släktinghem samt vad som påverkar deras identitetsutveckling och känsla av tillhörighet. Inriktningen i undersökningen är på det vardagliga livet i fosterfamiljen men även i ungdomens övriga sociala sammanhang, såsom i skolan och med kamrater, och hur detta upplevs av den unge. Interaktionerna är i fokus där ungdomen ses som subjekt och en aktör som påverkar och påverkas av sin omgivning, där ungdomens hela kontext, inte minst den biologiska familjen, är viktig för förståelsen av hans/hennes situation.

Studien är kvalitativ och det är samspelet mellan den placerade ungdomen och hans/hennes fosterfamilj respektive biologiska familj som står i fokus. De metoder som används är intervjuer av ungdomen och hans/hennes båda familjer, dvs. fosterfamiljen och den biologiska familjen.
Urvalsgruppen är flickor och pojkar, som var 13-16 år vid placeringstillfället och placerades jml. SoL eller LVU, i släktinghem eller icke-släktinghem. De enda ungdomar som valts bort är flyktingungdomar, som bott kort tid i Sverige och därför har en turbulent situation och ej kan språket.

Projektet förväntas tillföra ökad kunskap om ungdomars upplevelse av att placeras hos släkt, nätverk eller främmande familjer och vad som bidrar till att skapa eller motverka en känsla av tillhörighet till familjen. Studiens resultat kan förhoppningsvis användas inom den sociala barnavården för att försöka minska andelen sammanbrott.

http://www.capmh.com/content/3/1/8


6.    Barnkonventionen – Ett verktyg för att öka barns och ungas inflytande i vården

Projektansvarig: Lene Lindberg, docent, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.

Det saknas idag kunskap inom landstingen om barn och ungas upplevelse av vård. Centrum för folkhälsa har därför tillsammans med Sachsska Barnsjukhuset och Barn- och Ungdomscentrum i Malmö inlett ett samarbete kring implementeringen av Barnkonventionen som en del av utvecklingen av vårdkvaliteten. Syftet är att förbättra och förstärka en patientfokuserad vård för barn och unga. En kartläggning av hur Barnkonventionen tillämpas utifrån vårdpersonalens perspektiv har genomförts. Resultatet av kartläggningen visar på flera utvecklingsområden för att verksamheten ska förbättra sitt barnperspektiv.

Syftet med studien är att utveckla former för barn och ungas delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården, öka kunskapen om barnets eget perspektiv samt utveckla frågebatteri och datainsamling för att på sikt kunna utveckla patientenkäter för barn och unga. Studien genomförs genom intervjuer eller fokusgrupper med barn i olika åldrar. Målgrupp är de barn och ungdomar som besöker Sachsska Barnsjukhuset och Barn- och Ungdomscentrum i Malmö.

Resultatet av studien förväntas bidra till förbättringar i vårdens arbete med barn och unga och inspirera till ytterligare forskning och utveckling inom detta område, t.ex. att få vuxensjukvården som möter barn som anhöriga att utveckla ett barnperspektiv. Studien förväntas också bidra till att barn och unga får ett ökat inflytande över sin egen behandling och att de kan påverka hur de blir bemötta.


8. Hemmasittande barn och ungdomar – ett samhälls- och hälsoproblem

PROJEKTET ÅTERKALLAT.


9. Utvärdering av stödgruppsverksamhet för barn och ungdom

Projektansvarig: Annemi Skerfving, socionom, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Stödgruppverksamhet för barn och unga från familjer med problem av olika slag har under senare år blivit allt vanligare och förekommer numera i ett stort antal svenska kommuner. Trots detta har utvärderingen av verksamheterna varit bristfällig. Metoder för att på ett systematiskt sätt, med validerade instrument, mäta effekter av insatsen i löpande verksamhet har hittills saknats.

Detta projekt syftar till att utveckla en metod/modell för utvärdering som ska kunna användas i egenutvärdering av löpande verksamhet och i forskningssammanhang. Det bygger på erfarenheter från ett tidigare projekt med samma syfte, som genomförts i Uppsala.

Den metod som ligger till grund för de flesta stödgrupper i Sverige har sitt ursprung i Anonyma Alkoholisters anhörigprogram. Den bygger på tanken att när någon i en familj missbrukar eller har andra svåra problem, så påverkar det alla i familjen och ökar risken, inte minst för barnen, att utveckla egna problem. Kunskaper om problemen och möjlighet att dela sina erfarenheter med andra antas hjälpa familjemedlemmarna att bättre förstå
och hantera sin livssituation. I Sverige introducerades metoden först 1989 vid Ersta Vändpunkten, för barn till föräldrar med missbruk Det finns nu grupper även för barn till föräldrar med psykisk sjukdom, kognitiva funktionshinder , barn till skilda föräldrar, barn som har upplevt familjevåld. Verksamheterna är manualbaserade och innehåller moment av lärande, samtal och övningar som syftar till att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och om alternativa handlingsstrategier.

Den tidigare forskning om stödgruppsverksamhet som genomförts i Sverige är framför allt Lindsteins kvalitativa studier om Vändpunkten. Resultat från utvärderingen av verksamheten Bojen för barn som bevittnat våld har ännu inte redovisats. I övrigt består forskningen mestadels av mindre studier vars resultat inte publicerats i större sammanhang.

Projektets syfte är att, utifrån erfarenheter från det tidigare projektet, utveckla en modell för utvärdering, som skall kunna användas för stödgrupper med olika probleminriktning och för olika åldrar. Den ska vara lämpad både för egen utvärdering av verksamheter och för forskning.

Projektet bedöms kunna bidra med en metod för barngruppsverksamhet att utvärdera sitt eget arbete. Stödgruppsverksamheterna vänder sig till en grupp barn och ungdomar som befinner sig i en utsatt livssituation. Om verksamheten har avsedd effekt och om den passar alla problemtyper och åldrar är oklart då det saknas utvärdering. Projektet förväntas genom utvecklande av denna metod kunna bidra till ökad kunskap om insatsens effekt för barn och ungdomar.