2008

1. Omsorgs- eller vårdnadsöverflyttning? – Barnets bästa vid samhällsingripanden i ett rättsligt perspektiv.

Projektansvarig: Titti Mattsson, Juridiska fakulteten, Lunds universitet.

Den sociala barnavården är en verksamhet där den offentliga rätten möter privaträtten och där myndighetsbeslut inte sällan varvas med olika typer av domstolsbeslut. Syftet med föreliggande projekt är att beskriva och analysera de rättsliga instrument som tillhandahålls socialtjänsten och domstolarna i fråga om överflyttning av å ena sidan omsorgen (den s.k. faktiska vårdnaden) och å andra sidan vårdnaden (den rättsliga vårdnaden) om barnet vid omsorgsbrist. Med nuvarande svenska reglering är dessa rättsliga instrument i princip avtal med vårdnadshavare enligt SoL, dom i förvaltningsdomstol om vård med stöd av LVU och dom i allmän domstol om ändring i vårdnaden med stöd av 6 kap. 7-8 §§ FB respektive om adoption enligt 4 kap. FB.

De frågeställningar som projektet först avser besvara är frågor som rör rättens innehåll såsom vilken rättslig innebörd och faktiska konsekvenser respektive instrument har för det enskilda barnet om personer i barnets närhet, i ett aktörsperspektiv, enligt svensk rätt och rättspraxis samt enligt Europadomstolen. Under 2009 utreds frågor som rör praktiken. Det rör frågor hur domstolarna tolkar förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § FB och, i fråga om övriga åtgärder och ingripanden, hur kravet på att beslutet skall vara till barnets bästa tillämpas konkret i domar och beslut? Lagens intentioner och praktiken jämförs mot bakgrund av de grundläggande principer som finns bakom den svenska lagstiftningen. Diskursen breddas genom att svensk rätt jämförs med norsk lagstiftning.

Projektets resultat förväntas vara till stor praktisk betydelse för verksamma inom den sociala barnavården och de domstolar som arbetar med frågor som rör överflyttning av omsorg om respektive vårdnad av barn.


2. SAMS – utvärdering av samspelsbehandling i späd och småbarnsfamiljer.

Projektansvarig: Kerstin Neander, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting.

SAMS är en multicenterstudie som syftar till att beskriva alla de familjer som från april 2002 – juni 2005 påbörjade behandling vid fyra verksamheter som i öppna former och utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv erbjuder samspelsbehandling – Gryningen i Karlskoga, Lindan i Lindesberg, Lundvivegården i Skövde och Björkdungens familjecentrum i Örebro. Syftet är vidare att följa familjerna under 18 månader med avseende på förändringar samt att undersöka dessa förändringar i förhållande till bakgrundsdata och behandlingsinsatser. Denna prospektiva naturalistiska studie bygger på sex vetenskapligt prövade självskattningsinstrument som föräldrarna (både mammor och pappor) fyller i vid tre mättillfällen; vid behandlingens början (T1), efter sex månader (T2) och 18 månader efter start (T3). Vid T2 och T3 besvarar föräldrarna också frågor om behandlingen, med utgångspunkt i de behandlingsuppdrag föräldrarna formulerat. Personalen lämnar uppgifter om bakgrundsdata och för behandlingsdagbok.
Studien omfattar 101 familjer och datainsamlingen avslutades i januari 2007. Bortfallet är mycket begränsat. All data är inlagd i en databas, och bearbetning av resultaten pågår. De preliminära resultaten tyder på att familjerna brottas med avsevärda problem på de områden som studien mäter, att föräldrarna rapporterar tydliga förbättringar från mättillfälle 1 till mättillfälle 2, och att dessa förbättringar förstärks ytterligare vid uppföljningen vid mättillfälle 3. Resultaten kommer att redovisas i artikelform.
SAMS-utvärdering av samspelsbehandling i späd och småbarnsfamiljer är en del av forskningsprojektet ”Att främja barns utveckling – interventioner och samspelsprocesser som gynnar barn i utsatta familjer”, vars syfte är att belysa gynnsamma processer i barns utveckling och att utvärdera interventioner som syftar till att stödja samspelet mellan föräldrar och barn. Detta projekt består – vid sidan av SAMS – också av två kvalitativa intervjustudier med föräldrar som deltagit i behandling vid någon av de enheter som ingår i SAMS och personer som av dessa föräldrar uppfattas som betydelsefulla för barnens eller familjens utveckling.
Projektet förväntas kunna bidra med kunskap om tidiga interventioner riktade till späd- och småbarnsfamiljer som brottas med svårigheter i samspelet mellan barn och föräldrar.

http://www.capmh.com/content/3/1/8


3. Barn i riskzon – studie av barn till missbrukare och det förebyggande sociala arbetet med dem. En longitudinell uppföljning av de barn som gick på Ersta Vändpunkten 1991 – 93.

Projektansvarig: Thomas Lindstein, Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Projektet som nu går in i en mer grundforskningsinriktad fas har två huvudfrågor: 1) Hur uppfattar barn i missbrukarfamiljer sin tillvaro och hur förändras denna upplevelse över tid hos en given individ. 2) Hur kan skyddande system gestalta sig och utvecklas för olika barn under en uppväxtperiod. Denna ansökan avser frågeställning 2).

Studien avser att belysa hur olika skyddande faktorer integreras i temporala sekvenser och hur riskfaktorer gör detsamma. Det unika longitudinella intervjumaterialet, med uppföljningar efter fem och tio år ger möjlighet att följa 60 barn under deras uppväxt och syftet är att öka kunskapen om stress-bufferingsystem och öka förståelse för hur hjälpinsatser kan interagera inom dem, modererande, medierande och ersättande. Utgångspunkten för analyserna kommer att vara samspelet mellan riskfaktorer och skyddande system för varje enskild individ. Preliminära analyser av det omfattande empiriska materialet pekar på att barn kan fångas in i såväl positiva som negativa utvecklingsspiraler. Projektet förväntas kunna visa hur ”professionella hjälpare” kan komma att haka i och accentuera både positiva och negativa spiraler.
Startpunkten för analysarbetet kommer att vara hermeneutisk, dvs. helhetsbetonade tolkningar av varje enskild individs uppväxtförhållanden. Med stress-bufferingteori avses att identifiera ett antal utvecklingsmässiga grundmönster för denna kategori barn till glädje för dem som har att bistå gruppen förebyggande eller behandlande inom det sociala barnavårdsarbetet.

Projektet avser att generera sådan generell kunskap om skyddssystem, som kan ge dem som arbetar med denna målgrupp, förebyggande eller behandlande, inom det sociala barnavårdsarbetet, ökad förståelse för det egna arbetet och hur de själva kan bli delar av både negativa och positiva utvecklingsspiraler för barnen.


4. Utvärdering av Trappan-modellen för individuella samtal för barn som upplevt våld i familjen

Projektansvarig: Åsa Källström Cater, Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap, Örebro universitet.

Trappan är en arbetsmodell för individuella krissamtal med barn som upplevt föräldrarnas våld. Då modellen nått stor spridning i landet utan att dess effekter för barnen utvärderats, finns ett behov av kunskap om dess bärkraft för barn som upplevt våld.

Det primära syftet med detta projekt är att med en pr-posttest-design fördjupa kunskapen om betydelsen av interventioner enligt Trappan-modellen för barn som upplevt våld i sin familj. Detta syfte inkluderar modellens generella bärighet inklusive vilka komponenter i modellen som är viktigast för barnen samt vilka variabler hos barnen som kan påverka olikheter i responsen av interventionen.

Studiens första del om tiden mellan barnens första och sista Trappan-samtal påbörjades i september 2006 och kommer att pågå till augusti 2008. Denna del av projektet avser en uppföljning av barnen ett år efter avslutad samtalsserie.

Utvärderingen förväntas bidra till kunskap om Trappan-modellens bärkraft för barn som upplevt våld och utgöra ett underlag för att utveckla kvaliteten i arbetet för barn som bevittnat våld.


5. Kroppslig bestraffning av barn i Sverige – förekomst och riskfaktorer från år 1980 till 2006. 

Projektansvarig: Staffan Janson, Karlstad universitet.

Projektets syfte är att ge en historisk och aktuell förståelse av förekomsten av kroppslig bestraffning av barn i Sverige, dess risk- och skyddsfaktorer. För detta krävs en fördjupad analys av de nationella kartläggningarna som genomförts om kroppslig bestraffning av barn från år 1980 till 2006. Projektet bygger på datamaterial från undersökningar gjorda i Sverige 1980, 1994, 200 och 2006.

Ur ett nationellt perspektiv är det viktigt att vetenskapliga undersökningar inom detta område genomförs kontinuerligt. Utifrån dessa undersökningar kan förändringar i misshandelsmönster och frekvens uppmärksammas i god tid och därigenom påverka de preventiva insatserna.

Utifrån det svenska material som finns lyfts ett flertal viktiga frågeställningar inom barnmisshandelsområdet där det idag endast finns ett fåtal studier gjorda. Med tanke på Sveriges ställning som föregångsland för barns rättigheter är det viktigt att de svenska resultaten också ges möjlighet att spridas internationellt.


6. Föräldrautbildning – vilken och för vem? En jämförande studie mellan olika föräldrautbildningar 

Projektansvarig: Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Bråkiga och utåtagerande barn med hög aggressivitet är en viktig målgrupp för förebyggande insatser. I Sverige sprids idag en rad olika modeller för föräldrautbildning som riktar sig till dessa barns föräldrar. Generellt har föräldrautbildning visat god effekt. Få av dessa utbildningar är utvärderade på ett bra sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka effekten av olika föräldrautbildningar där en av modellerna är The Incredible Years. Målet är att genomföra en randomiserad studie där olika modeller ingår i en multicenter studie. Detta innebär att modellerna prövas och utvärderas i flera kommuner samtidigt. De undersökningsinstrument som används är välkända och tillämpade i Sverige, vilket innebär att man kan göra jämförelser med normalgrupper såväl som andra grupper i riskzon. Det ger också möjlighet att göra jämförelser med studier från andra länder (t.ex. USA och Norge). Studien kommer att ske i samarbete med Willy Tore MØrch som leder den norska implementeringen av IYS.

Dessa studier förväntas bidra med kunskap om vilka modeller som ger bäst effekt. Det skulle också vara möjligt att utröna vilka barn som har mest nytta av dessa modeller och eventuellt se om olika modeller gynnar olika barn. Det är snarast en etisk fråga att erbjuda föräldrar modeller som har bevisad effekt i den svenska kontexten.

Under detta första år ska allt material vara insamlat förutom uppföljningen av sena utbildningsgrupper. Rapportering kommer att ske i nationella och internationella tidskrifter.

7. Metoder för utredning och urval i familjehem. En studie av användning, aktualitet och relevans utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Projektansvarig: Bodil Rasmusson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Projektet syfte är att analysera och kritiskt granska metoderna, Kälvesten och PRIDE samt BBIC, med avseende på teoretiska grunder, värdegrund, familjesyn, föräldraideal, etnicitets- och könstänkande samt syn på barns utveckling, behov och rättigheter. I projektet undersöks vilka etablerade metoder (programenligt eller modifierat) och egna tillvägagångssätt som används för utredning och urval av familjehem i ett strategiskt urval av landets kommuner. Socialsekreterares motiv, teoretiska, praktiska och organisatoriska, för användningen av olika tillvägagångssätt och metoder undersöks också.

Projektet avser formulera förslag till kunskapsstrategier för fortsatt forskning och metodutveckling i samarbete mellan forskning och praktik. Projektet innebär en ny infallsvinkel som kommer att fylla en viktig kunskapslucka och ge en fördjupad kunskap om metoder och tillvägagångssätt för utredning och urval av familjehem.

Intresset för praktikernas erfarenhetskunskap i kombination med kritisk granskning av olika metoders aktualitet och relevans utifrån aktuell forskning förväntas ha såväl vetenskaplig som praktisk betydelse.


8. Insatsen kontaktperson vid umgänge – ur barns och föräldrars perspektiv.

Projektansvarig: Gunvor Andersson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Projektet ska ses mot bakgrund av det tidigare projektet ”Barnet mellan två föräldrar – insatsen kontaktperson vid umgängestvister”. Syftet med det nu sökta projektet är att beskriva, analysera och förstå innebörden och utfallet för barn av att ha kontaktperson/umgängesstöd enligt domstolsbeslut i umgänget med den förälder, som han eller hon inte bor tillsammans med.

Hur beskriver barn sina erfarenheter och upplevelser av umgängesarrangemanget och hur värderar de insatsen – efter det att den avslutats? Hur beskriver boendeföräldrar barnens erfarenheter och upplevelser av umgängesarrangemanget och hur värderar de insatsen för barnens del – efter det att den avslutats? Hur beskriver umgängesföräldrar barnens erfarenheter och upplevelser av umgängesarrangemanget och hur värderar de insatsen för barnens del – efter det att den avslutats? Hur har umgänget blivit efter det att insatsen kontaktperson/umgängesstöd avslutats? Vilka likheter och skillnader finns i olika berörda parters beskrivningar och värderingar av umgängesarrangemanget medan det pågick och sedan det avslutats? Vilka likheter och skillnader finns i de olika berörda parternas beskrivningar och värderingar av handläggningsprocessen inom socialtjänst och rättsväsende?

Projektet har hög aktualitet med ett uttalat barnfokus. En nyligen avslutad statlig utredning (SOU 2007:52) visade på att det finns brist på forskning om insatsen kontaktperson i umgänge, det finns också brister i den nuvarande ordningen, som ger utrymme för att låta barnet komma i skymundan.


9. Asylsökande barn och flyktingbarn. Betydelsen för vardagslivet för hälsa och välbefinnande.

Projektansvarig: Malin Svensson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg.

Syftet med avhandlingen är att belysa barnets vardagstillvaro för att förstå mer av barns upplevelser av asylprocessen. Genom att se barnets närmiljö utifrån barnets bild förstås olika perspektiv som bidrar till känsla av sammanhang; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att tydliggöra könsskillnader är syftet också att belysa barnets beskrivningar ur ett genusperspektiv för att forskningen ska bidra till kunskapsspridning om pojkars respektive flickors situation under asylprocessen.

Data samlas in genom deltagande observation, kreativa metoder, informella samtal samt ev gruppsamtal med barn. Med de valda forskningsmetoderna är målsättningen att närma sig barnet utifrån ett barnperspektiv och utifrån barnets perspektiv.

Resultaten förväntas komma praktiken tillgodo genom att bidra med kunskap till viktiga aktörer som myndigheter och andra verksamheter i samhället som arbetar med mottagande av flyktingar.


10. Traumafokuserad behandling för våldtagna flickor 14-17 år

Projektansvarig: Carin Nordenstam, BUP Vasa, Stockholm.

En våldtäkt kan få förödande konsekvenser för tonårsflickor. Traumat utlöser ofta en svår kris, både för flickan och för hennes närstående. I dag erbjuds dessa flickor ett akut omhändertagande på individuell basis. Många söker akut hjälp medan andra avvaktar och söker först när de utvecklat allvarliga symtom. Den ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar och vår erfarenhet av att en grupp av dessa flickor inte får den hjälp de behöver då de avböjer eller avbryter den vård som erbjuds, gör att vi fokuserar på dessa flickors behov. De kan vara i riskzonen för att utsättas för nya övergrepp och /eller utveckla psykiska problem.

Projektet vill undersöka om snabbt insatt traumafokuserad gruppbehandling är bättre än sedvanlig behandling när det gäller att underlätta återhämtningen och förebygga kroniska skador och recidiv hos flickor 14-17 år som utsatts för våldtäkt. I stort sett saknas utvärderingar av och forskning på gruppbehandling av tonåringar som utsatts för våldtäkt.

I projektet utprovas en metod som innefattar ett akut krisbemötande och en behandlingsinsats som på lång sikt kan verka förebyggande. Den gruppverksamhet som kommer att erbjudas innebär inte bara att den handlar om gruppterapi utan också att det är en gruppbehandling av rätt sort, d v s anpassad för att ges i det akuta stadiet. Avsikten är då att utveckla en metod som skall pröva huruvida den kan förhindra senare symtomutveckling och därmed onödigt lidande och undanröja kommande behandlingsbehov. En bedömning görs enl. speciella kriterier av om flickorna har behov av och kan tillgodogöra sig gruppbehandling. De som bedöms vara lämpade fördelas slumpmässigt på två grupper. En grupp kommer att erbjudas gruppbehandling och en grupp erbjuds sedvanlig behandling och blir en kontrollgrupp.

Projektet kommer att knytas till en universitetsinstitution och resultaten förväntas spridas genom en avhandling och genom artiklar i internationella tidskrifter. Det förväntas bidra med kunskap till praktiken och på så sätt komma utsatta flickor och deras familjer till del. Projektet avses också inhämta kunskap om denna grupp flickor för att utveckla kunskap om generella risk- och skyddsfaktorer.