2007

1.  Sjunde uppföljning av barn i samhällsvård

Projektansvarig: Gunvor Andersson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Syftet med projektet är att genomföra en sjunde uppföljning av en grupp barn, som tidigt kom att omfattas av samhällsvård. Undersökningsgruppen består av alla de 26 barn, som under en tvåårsperiod i början av 1980-talet placerades på barnhem i Malmö och var 0-4 år vid tiden för placeringen och stannade på barnhemmet i mer än fyra veckor (men vanligen längre). Den ursprungliga studien och uppföljningen av barnen tre och nio månader efter barnhems-vistelsen ingår i doktorsavhandlingen Små barn på barnhem (Andersson 1984). Uppföljningsstudier har sedan genomförts 5, 10, 15 och 20 år efter barnhemsvistelsen och det har visat sig att 20 av de 26 barnen i undersökningsgruppen har erfarenhet av familjehemsvård och några därtill av vård på ungdomsinstitutioner.

Ansökan avser ytterligare en uppföljningsstudie 25 år efter barnhemsvistelsen, då barnen i undersökningsgruppen är 25-30 år och således unga vuxna. Intervjuer och självskattningsformulär inriktas på deras nuvarande livssituation, utbildning/arbete, ekonomi, boende, fysisk och psykisk hälsa, nuvarande familjeförhållanden, relationer till ursprungsfamilj, fosterfamilj och andra, kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård, tillbakablick på de senaste fem åren samt reflektioner om den egna barndomen och samhällets insatser.

Barnhuset har tidigare beviljat medel till både den ursprungliga studien, till de uppföljande studierna och även till den första delen av denna uppföljningsstudie. Barnhuset har bedömt det motiverat med en ny uppföljning med hänvisning till den unika studie detta är.


2. Kontaktfamilj som insats – vad är det? En studie av hur insatsen kontaktfamilj har utvecklats under fem års tid för 53 barn och deras familjer

Projektansvarig: Lotta Berg Eklundh, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm.

Syftet för detta projekt är att beskriva och analysera kontaktfamiljen som en insats i den svenska sociala barnavården genom attstudera och analysera hur användningen av insatsen kontaktfamilj utvecklats över tid för de fyra ingående undersökningsområdena samt att studera hur insatsen utvecklats och eventuellt förändrats för de enskilda barnen under en femårsperiod sett ur deras och nätverkets perspektiv.

Frågeställningar för projektet är:
– Hur används kontaktfamilj som insats i den sociala barnavårdens arbete i de fyra olika undersökningsområdena sett under en femårsperiod?
– Kan eventuella skillnader i användandet av denna insats kopplas till barnavårdens organisering i de fyra områdena?
– Hur beskriver barnen sina upplevelser och erfarenheter av att vara kontaktfamilj och hur kan dessa förstås i relation till de övriga intressenterna, föräldrar kontaktfamilj och socialsekreterare?

I studien ingår 53 barn (i 39 familjer) som har/har haft kontaktfamilj i fyra olika områden (Storstad, landsortskommun etc.) De olika aktörerna (barn, föräldrar, socialsekreterare och kontaktfamiljer) har intervjuats vid ett par tillfällen under en femårsperiod. En indelning i sex grupperingar efter kontaktfamiljinsatsens omfattning och betydelse för barnen och deras föräldrar har gjorts. Ur dessa grupper skedde ett urval av 12 familjer där barnen och en av deras föräldrar intervjuades under hösten 2005. Under våren 2006 har intervjuer genomförts med dessa barns socialsekreterare och kontaktfamiljer. Skriftlig dokumentation i form av aktmaterial för de 53 barnen har samlats in, liksom de fyra områdenas riktlinjer och verksamhetsberättelser.

Studien förväntas bidra till en angelägen kunskapsökning inom ett insatsområde i svensk social barnavård som expanderar men som är kunskapsmässigt eftersatt.
Barnhuset har vid två tidigare tillfällen beviljat medel till denna studie. Insatsen kontaktfamilj är den vanligaste förekommande insatsen inom socialtjänsten. Studien bedöms kunna bidra med ny viktig kunskap inom området.


3. Barns behov i centrum – bidrar utredningar enligt BBIC till att stärka barns ställning i utredningsprocessen?

Projektansvariga: Thorbjörn AhlgrenochSofia Enell, Luppens kunskapscentrum, Jönköping.

Ansökan avser en studie om utredningar för barn som far illa eller misstänks fara illa. Socialtjänstens barnavårdsutredningar har länge kritiserats för flera brister; som att barnet inte kommer till tals, det saknas redovisning av hur barnets syn har påverkat beslut, fokus har lagts på föräldrarna, utredningar varierar mellan kommuner, handläggares värderingar styr bedömningarna, otillräcklig information samlades in och dokumenterades dåligt osv. Som ett svar på detta har Socialstyrelsen arbetat fram ett nytt verksamhetssystem, Barns Behov i Centrum (BBIC). Under år 2006 sprids detta verksamhetssystem nationellt och många av landets kommuner har redan avslutat, påbörjat eller står i kö för att bli utbildade. Jönköpings län var det första länet som under våren 2006 utbildades i systemet och under en tvåårsperiod kommer systemet att implementeras.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, barnets ställning stärks genom BBIC. En aktstudie kommer att genomföras med mätningar före och efter införandet av BBIC. Denna ansökan avser den första mätningen och omfattar utredningar för barn 0-12 år som slutförts under perioden 060101-060131 i fyra kommuner i Jönköpings län. Förväntningarna på BBIC är att barns behov ska bli tydligare, att barnens delaktighet i utredningar och insatser från socialtjänsten ska öka, att rättsäkerheten ska öka genom en större samstämmighet i handläggningen och att utredningarna i högre grad ska vila på beprövad kunskap och forskning. Då tidigare studier med mätningar före och efter införandet av BBIC saknas och utifrån ovan nämnda förväntningar har föreliggande studie hög relevans både för forskning, det sociala arbetets praktik och deras berörda familjer.

Denna studie är, till skillnad från de tidigare genomförda utvärderingarna, en studie av ett färdigt verksamhetssystem. Projektet delfinansieras lokalt genom medel från Luppens kunskapscentrum.


4. Ekonomiska villkor för barn och unga i samhällsvård

Projektansvarig: Stefan Wiklund, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Projektet syftar till att beskriva och analysera de ekonomiska villkoren för barn och unga som befinner sig på institutioner och familjehem. Projektet ingår som en del av det större projektet ”Välfärd i samhällsvården?” som leds av docent Marie Sallnäs vid Socialhögskolan och som tidigare beviljats anslag av Barnhuset till pilotstudien.

I projektet som ansökan avser kommer dels barn och ungas egen ekonomi och vårdmiljöernas materiella resurser att undersökas. Dessa data kommer att relateras till de data om icke-samhällsvårdande barn och ungas ekonomi och tillgång till materiella resurser som finns tillgängliga i levnadsnivåundersökningar i form av LNU/ULF. I projektet kommer även fosterhemsföräldrars ekonomi att studeras och relateras till normalpopulationer. Analyser kommer att genomföras för att se i vilken utsträckning fosterhemsföräldrarnas ekonomi kan kopplas till förfogandet av andra välfärdsresurser (t ex skola, fritidsaktiviteter, semesterresor) bland samhällsvårdande barn och unga.

De ekonomiska och materiella villkoren för samhällsvårdade barn är ett i huvudsak obeforskat område. Studien kan bidra med viktiga data och analyser där resultaten kan användas för avvägningar i fosterhemsrekrytering och som underlag för utvärderingar och tillsyn av institutionsvården.


5. Bojen – Utvärdering av gruppverksamhet för barn som bevittnat våld i hemmet och deras mammor

Projektansvarig: Anders Broberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Enligt uppskattningar baserade på polisanmälningar, får varje år 65 000 – 190 000 barn uppleva att deras mamma misshandlas. Att uppleva mannens/pappans våld mot mamman är en traumatisk händelse och barnens symtom överensstämmer ofta med dem som förekommer vid andra former av trauman. Många barn visar också bristande empatisk förmåga och kommunikations¬svårigheter. De tenderar att reagera med överdriven aggressivitet eller uppgivet tillbakadragande vid olika typer av motgångar. Detta gör att de i hög utsträckning får problem med bland annat mobbning i skolan.

Bojen är en på gruppverksamhet för barn i åldern 4 – 16 år och deras mammor baserad på det amerikanska programmet Children are People Too som omarbetats för att passa arbete i familjer där det förekommer våld. Studien syftar till att (1) skaffa bättre kunskap om de problem som barn och mammor uppvisar, och (2) utvärdera effekten av gruppverksamhet för barn i förskole-, låg-, mellan- och högstadieåldern och deras mammor. Undersökningen genomförs med vetenskaplig metodik som vi tidigare med framgång använt i projektet Barn som bevittnat våld mot mamma som avrapporterades i januari 2004. Undersökningen som stötts av Allmänna Barnhuset och Brottsofferfonden sedan starten 2005-07-01 kommer bland annat att resultera i en doktorsavhandling i psykologi rörande hur barn påverkas av våld i hemmet. Hittills har 6 barn- och mammagrupper med 4 – 6 deltagare i varje grupp genomförts och under våren 2007 kommer ytterligare minst 3 grupper att genomföras.

Studien ger goda förutsättningar för en såväl bred som djup belysning av hur barn påverkas av våld i hemmet dels genom barnens egna berättelser dels genom vilka symptom på ohälsa som barnen visar. I projektet sker förutom utvärdering även en kontinuerlig metodutveckling. Resultaten bedöms kunna få betydelse för beslut om hur samhället rent generellt bör stödja denna grupp barn – såväl vad avser olika behandlingsinsatser som andra typer av åtgärder.


6. Föräldraskap på avstånd. Föräldrars uppfattning om sitt föräldraskap då barnen är placerade i fosterhem.

Projektansvarig: Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar med barn i fosterhem uppfattar sitt föräldraskap, samt vilket stöd de erhåller från socialtjänsten. Hur påverkas föräldraskapet av att barnet vårdas av en annan familj? Studien är tänkt att utföras i samarbete med Barnevernets Forskningssenter på Vestlandet . De båda norska forskarna Toril Havik och Bente Moldestad har lång erfarenhet av forskning inom den sociala barnavården.

Föräldrar med barn placerade i fosterhem ska samlas i åtta fokusgrupper (fyra svenska och fyra norska) med 6 – 8 deltagare i varje grupp. Dessutom ska föräldrar intervjuas individuellt (mellan16-24 intervjuer i Sverige och lika många i Norge). Det finns föga forskning om hur situationen blir för placerade barns mödrar och fäder, varken nationellt eller internationellt. En utökad kunskap behövs om hur mödrar och fäder med barn placerade i fosterhem uppfattar sitt föräldraskap och sin kontakt med barnen för att utveckla arbetet med barn och familjer i den sociala barnavården.


7. Marte meo – en användbar utvecklingsfrämjande metod i nyblivna adoptivfamiler

Projektansvarig: Gunnel Osterman, Nordiska högskolan för folkvetenskap, Göteborg.

Den nyetablerade adoptivfamiljen erbjuds inte stöd- och hjälpinsatser i någon organiserad omfattning. Adoptivföräldrar blir sällan delaktiga i barnhälsovårdens föräldrautbildning och det saknas en nationell grundstruktur för barnhälsovårdens möte med adoptivfamiljerna.

Projektet syftar till att undersöka om Marte meo – metoden är en användbar utvecklingsfrämjande intervention i syfte att stärka samspel och anknytning i nyblivna adoptivfamiljer med barn i åldern 1-3 år. Frågeställningar för projektet är; Har kvalitén på samspelet förändrats efter Marte-meoarbetet? Har föräldrarna fått en ökad medvetenhet och känslighet för barnets behov? Upplever föräldrarna sig tryggare i föräldrarollen efter Marte meo-arbetet?

I studien planers 40 nyblivna adoptivfamiljer att ingå varav 20 kommer att genomgå Marte-meo arbete. De övriga 20 familjerna kommer att utgöra en kontrollgrupp.
Studien förväntas kunna bidra med att utveckla kunskap om tidig hjälp och stöd till nyblivna adoptivfamiljer när det gäller anknytning, kontakt och samspel familjemedlemmarna emellan och ett förslag på handlingsplan ska utarbetas.


8. Unga som begått sexuella övergrepp – en fyraårsuppföljning

Projektansvarig: Cecilia Kjellgren, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingen sett ut för ungdomar (pojkar) som tidigare begått sexualbrott och utretts av socialtjänsten. Ungdomarna i materialet har remitterats för riskbedömning. Bedömningen har gjorts för att värdera risk att den unge begår nya sexualbrott och för att värdera behandlingsbehov.

Uppföljningen sker minst 4 år efter att bedömningen gjorts, då majoriteten av ungdomarna är 18 år eller äldre. Ungdomarna är bosatta med spridning i landet och undersökningen kommer att genomföras på deras hemort.

Undersökningen består dels av en strukturerad intervju dels av att ungdomarna besvarar ett antal frågeformulär. Syftet är att undersöka om riskbedömningar har kunnat identifiera de ungdomar som är i särskild risk för att fortsätta begå sexualbrott och undersöka om ungdomar fått hjälp med sitt problembeteende. Har insatser lett till ökad psykosocial anpassning och minskad benägenhet att begå sexualbrott och andra brott? Projektet har godkänts av etikprövningsnämnden i Lund.

Projektet har beviljats medel av Barnhuset vid ett tillfälle tidigare.


9. Vad hände sen? Familjekontakter och vuxenstöd bland unga som lämnar familjehem och HVB-hem-en uppföljning

Projektansvarig: Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Barnhuset har tidigare beviljat medel till studien Från vård till vuxenliv – Familjekontakter och vuxenstöd bland unga som lämnar familjehem och HVB-hem. Syftet med studien var att inhämta kunskap om placerade ungdomars situation då de skall lämna en placering i familjehem eller på HVB-hem.
Avsikten med denna ansökan är att genomföra en uppföljningsstudie 1- 1,5 år efter vårdtidens slut. Syftet med uppföljningsstudien är att följa hur ungdomarna utformat sina liv efter att den första intervjun genomfördes. Har de kunnat infria sina förhoppningar om framtida planer rörande sin etablering som vuxna? Har de fått det stöd och den hjälp som de ansåg att de behövde för att klara ett självständigt liv? Hur har deras självbild förändrats, uppfattar de sig som självständiga vuxna eller unga med behov av hjälp och stöd? Hur har de lyckats med att organisera sitt liv i förhållande till biologiska föräldrar och övrigt nätverk? Hur ser deras vårderfarenheter ut ett år efter vårdens slut?

En uppföljningsstudie kan besvara sådana frågor och är betydelsefull för att erhålla ytterligare kunskap om vägen från vård till vuxenliv för ungdomar som varit placerade inom dygnsvården, en grupp vi i Sverige har liten kunskap om och vars livssituation omgärdas av betydande risk för fortsatt sociala utsatthet.
Projektet har tidigare tilldelats medel av Barnhuset. Denna ansökan avser en uppföljning av tidigare studie.