2006

1 Sjunde uppföljningen av barn i samhällsvård

Projektansvarig: Gunvor Andersson, Socialhögskolan, Lunds universitet

Syftet med projektet är att genomföra en sjunde uppföljning av en grupp barn, som tidigt kom att omfattas av samhällsvård. Undersökningsgruppen består av alla de 26 barn, som under en tvåårsperiod i början av 1980-talet placerades på barnhem i Malmö och var 0-4 år vid tiden för placeringen och stannade på barnhemmet i mer än fyra veckor (men vanligen längre).

Den ursprungliga studien och uppföljningen av barnen tre och nio månader efter barnhemsvistelsen ingår i doktorsavhandlingen Små barn på barnhem (Andersson 1984). Uppföljningsstudier har sedan genomförts 5, 10, 15 och 20 år efter barnhemsvistelsen och det har visat sig att 20 av de 26 barnen i undersökningsgruppen har erfarenhet av familjehemsvård och några därtill av vård på ungdomsinstitutioner.

Denna studie avser ytterligare en uppföljningsstudie 25 år efter barnhemsvistelsen, då barnen i undersökningsgruppen är 25-30 år och således unga vuxna. Intervjuer och självskattningsformulär inriktas på deras nuvarande livssituation, utbildning/arbete, ekonomi, boende, fysisk och psykisk hälsa, nuvarande familjeförhållanden, relationer till ursprungsfamilj, fosterfamilj och andra, kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård, tillbakablick på de senaste fem åren samt reflektioner om den egna barndomen och samhällets insatser.
Barnhuset har tidigare beviljat medel till både den ursprungliga studien och de uppföljande studierna.


2 Socialtjänstens utredning vid misstanke om brott mot barn; reglering, tillämpning och beslutsprocesser

Projektansvarig: Pernilla Leviner, Sektionen för rättspsykiatri, Karolinska institutet/Juridiska institutionen, Stockholms universitet

Det yttersta samhälleliga ansvaret för utsatta barn ligger på socialtjänsten som också är den aktör som besitter flest verktyg för att tillgodose barnets rätt till stöd och skydd. Socialtjänsten informeras om barns situation framförallt genom den anmälningsplikt som åligger t.ex. hälso- och sjukvård, barnomsorg och skola. Någon motsvarande skyldighet för socialtjänsten att anmäla misstankar om brott mot barn till polisen saknas. Kritik har riktats mot socialtjänstens handläggning av barnärenden och en underlåtenhet att polisanmäla misstankar om brott mot barn har påvisats. Detta ger anledning att ifrågasätta det samhälleliga skyddet för brottsutsatta barn och socialtjänstens möjlighet att leva upp till sitt ansvar.

Det övergripande syftet för forskningsprojektet är att ur ett rättsvetenskapligt perspektiv definiera och problematisera det rättsliga skyddet för brottsutsatta barn. För att kunna förstå i vilken kontext juridiken ska tillämpas krävs beteendevetenskaplig förståelse och projektet har ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Genom fördjupad förståelse för socialtjänstens arbete utifrån ett juridiskt och beteendevetenskapligt perspektiv kan forskningsprojektet ge förutsättningar för att överbrygga skillnader mellan olika barndiskurser och optimera deras samarbete. Projektet kan också ge underlag för förslag till utveckling av den befintliga regleringen samt råd och riktlinjer för en god praktik i ärendehantering i fall med misstankar om brott mot barn.

Genom att ge utgångspunkter till förbättringar i utredningsförfarandet kan projektet ge förutsättningar för socialtjänsten att leva upp till lagstiftarens välfärdsmål, intentionerna i barnkonventionen samt stärka brottsutsatta barns rättsäkerhet.


3 HVB-hemsplacerade barn och ungdomar, 13-20 år

Projektansvariga: Karin Borgström och Katarina von Greiff, Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan, Stockholms universitet

Projektets övergripande syfte är att inventera och sammanställa kunskap om socialtjänstens insats, och utvärdering av insatsen, placering av barn och ungdomar i de sex kommuner som ingår i FoU Nordost: Danderyd, Lidingö Stad, Norrtälje, Vallentuna, Vaxholms Stad och Österåker.

Genom en granskning av kommunernas dokumentation ska samtliga placeringar i HVB-hem av barn och ungdomar, som var mellan 13 och 20 år 2003-2004 undersökas. Även barnets/ungdomens inflytande och delaktighet under utredningstiden och i beslut, såsom det framgår av akten, ska granskas. Vidare ska förekomsten av sammanbrott i placeringar och ungdomarnas skolgång uppmärksammas. Fördelningen mellan flickor och pojkar som placeras kommer att studeras.
Projektet kommer att fokusera både på processen vid placeringar av barn och ungdomar och resultat, d.v.s. i vilken utsträckning de beslutade målen för placeringarna uppnåtts, enligt akternas dokumentation.

Värderingen av uppnådda resultat har olika intressenter: barn och ungdomar, familjer, socialsekreterare med flera inom socialtjänsten. Det handlar om barns och ungdomars rätt till en fungerande livssituation, om kommunala effektivitetskriterier, samt om olika yrkesgruppers kvalitetssträvanden i sitt arbete med placering av barn och ungdomar. Med inventeringen som grund planeras att i en uppföljande studie genomföra intervjuer med barn och ungdomar vars placering avslutas.


4 Alternativ tillblivelse: Psykologiska och etiska aspekter på könscellsdonation

Projektansvarig: Frank Lindblad, docent, IPM (Institutet för Psykosocial medicin), Stockholm

Projektets syfte är att genom intervjuer och enkäter belysa psykologiska och etiska frågeställningar i samband med att ett barn kommit till genom vad vi valt att kalla alternativt ursprung, i detta sammanhang könscellsdonation.

Fokus ligger på frågor om föräldrars syn på öppenhet och barns rätt till kännedom om sin tillblivelse. Vidare avses att följa upp berörda familjer för att ta reda på om/på vilket sätt behandlingarna eventuellt påverkat föräldrarnas och barnens välbefinnande.

Projektet innehåller intervjuer med personer som blivit till efter givarinsemination och som söker information om sin donator, intervjuer av sjukvårdspersonal som möter dessa personer samt en enkät till olika grupper av föräldrar.


5 Att främja barns utveckling — interventioner och samspelsprocesser som gynnar barn i utsatta familjer

Projektansvarig: Kerstin Neander, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro universitet

Syftet med studien är att belysa gynnsamma processer i barns utveckling och att utvärdera interventioner som syftar till att stödja samspelet mellan föräldrar och barn. Målgrupp är familjer som är aktuella inom socialtjänst, barnpsykiatri, BVC m.fl.

Projektet består av två delstudier som utgår från berättelser om barns utveckling. Dessa narrativa studier bygger på kvalitativa intervjuer med personer som uppfattats som betydelsefulla för utvecklingen hos barn i familjer med kända påfrestningar i föräldrabarnrelationen under barnens första år. I projektet ingår ytterligare två delstudier som består av en utvärdering av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer och syftar till att öka kunskaperna om tidiga interventioner riktade till späd- och småbarnsfamiljer som brottas med svårigheter i samspelet mellan barn och föräldrar. I dessa två delstudier ingår 101 familjer.


6 Prevention och gränsöverskridande samverkan för fosterbarn och deras föräldrar

Projektansvariga: Annica Eriksson, utvecklingsledare, FoU, Region Halland och Ingrid Höijer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Familjehemsvården har tagits fram som ett prioriterat område i Halland och ett utvecklingsarbete har påbörjats utifrån visionen ”Den bästa fosterbarnsvården i landet”.

Det övergripande syftet med projektet är att belysa fosterbarns livsvillkor, medverka till att socialtjänstens insatser kvalitetssäkras och att ge möjlighet för föräldrarna att bli delaktiga i sina barns liv som fosterbarn och kunna påverka socialtjänstens värdegrund när det gäller behandling och bemötande. Ytterligare syfte är att stimulera och stödja kunskapsutvecklingen om barn och unga ur målgruppen samt att med hjälp av detta stärka den framtida samverkan och dialogen mellan föräldrarna, socialtjänsten och fosterhemmet.
Detta projekt utgörs av två delprojekt. Det ena handlar om ”Hur får barnen tillgång till sina minnen och rötter och vilken roll spelar socialtjänsten i detta?”. Det andra handlar om ”Hur känner sig föräldrarna vid barnets placering och hur förhåller sig socialtjänsten i detta?”.
Projektet består av en utvecklingsdel och en forskningsdel. Fokusgrupper och intervjuer igår i forskningsdelen. Kommunerna i Halland samt Region Halland är medfinansiärer i projektet.


7 Projekt ”G(l)ömda”

Projektansvariga: Katarina Weinehall, Juridiska institutionen, Umeå universitet samt Mona Eliasson, Uppsala universitet.

Detta projekt har sitt fokus på kvinnor och barn som lever med skyddad identitet och bygger på att komma i kontakt med informanter som lever under sådana omständigheter. Syftet är att få en helhetsbild av de skyddade kvinnorna och deras barns livssituation.

Projektet förväntas bidra med ökad kunskap och medvetenhet om problemets existens, utbredning och hantering. Projektet är treårigt och består av både forskning och stödjande arbete i praktiken. Barnhuset har tidigare beviljat anslag för de två första åren till den del av projektet som utgör forskning. Allmänna Arvsfonden har beviljat medel till den praktiska verksamheten.

Denna del av projektet avser år tre och utgörs av forskarnas intervjuer med barnen.
Professor Stina Johansson vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet följer projektet och har vid tre tillfällen gjort en etisk bedömning av projektet.


8 Bojen — Utvärdering av gruppverksamhet för barn som bevittnat våld i hemmet och deras mammor

Projektansvarig: Anders Broberg, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet.

Enligt uppskattningar baserade på polisanmälningar, får varje år 65 000 – 190 000 barn uppleva att deras mamma misshandlas. Att uppleva mannens/pappans våld mot mamman är en traumatisk händelse och barnens symtom överensstämmer ofta med dem som förekommer vid andra former av trauman. Många barn visar också bristande empatisk förmåga och kommunikationssvårigheter. De tenderar att reagera med överdriven aggressivitet eller uppgivet tillbakadragande vid olika typer av motgångar. Detta gör att de i hög utsträckning får problem med bland annat mobbning i skolan.

Bojen är en på Ersta Vändpunktens program baserad gruppverksamhet för barn i åldern 4-16 år och deras mammor. Studien syftar till att dels skaffa bättre kunskap om de problem som barn och mammor uppvisar, och dels att utvärdera effekten av gruppverksamhet för barn i förskole-, låg-, mellan- och högstadieåldern och deras mammor. I undersökningen ingår totalt minst 8 barn- och mammagrupper med 6-8 deltagare i varje grupp. Projektet har tidigare tilldelats medel av Barnhuset och denna del utgörs av ett fortsättningsanslag.